Vi älskar lokal sport!

Fotbollslasses perspektiv

  • 2-dagars folkrace på Björshult

    Lasse Jansson, tisdag 13 juni 2017, 22:39
    Det är hög tid att vädra petroliumångorna ur skallen och återinsätta de röda blodkropparna i blodomloppet istället för bensinen. Motorlasse behöver lämna plats för Fotbollslasse. Med detta skrivet tvingas jag ändå erkänna att jag inte kunde motstå frestelsen att åka till folkrace-festen på Björshultsbanan i helgen.

    folkraceaction
    Action på Björshultsbanan under Mekonomen Vårby racet i helgen

    In i det sista tvekade jag om jag skulle avsätta någon tid för tvådagarstävlingen på Björshult som SMK ​Nyköping arrangerade. Med 180 deltagande ekipage samt en stor och entusiastisk publik var det givetvis ​en tävling som förtjänade uppmärksamhet i form av en bevakning. Om nu jag kan göra den rättvisa är en helt annan femma.

    Björshultsparkering
    All ledig yta inne på tävlingsområdet gick åt till depå vilket gjorde att den tillresta publiken fick finna sig i en promenad från en närliggande odlingsyta som tillfälligt utgjorde parkering

    Nu blev det en helg-kompromiss och jag valde att fokusera min kvarvarande energi på finalpasset som drog igång vid 15.30-tiden på söndagen. Synd för alla deltagare som inte kvalificerat sig till någon av de många finalerna men de som kommit så långt får i alla fall chansen att se sina fordon i mitt bildgalleri. Alltid något.

    proppfullt depåområde Björshultsbanan
    Det proppfulla depåområdet sjöd av liv och aktiviteter när jag kom till Björshultsbanan under söndagseftermiddagen

    Mekonomen Vårby racet, som tävlingen döpts till, maxade antalet deltagare utifrån bedömningen om vad som skulle hinnas med under två hela tävlingsdagar. Dispens för tävlande efter klockan 18 på lördagskvällen gick inte att få. Intresset för folkracetävlingar verkar otroligt stort och säkert fanns det många fler som gärna hade varit med och kört i helgen. Antalet besökare vid banan gjorde att kioskerna tömdes snabbare än beräknat. Nu gjorde kanske inte detta jättemycket med tanke på att söndagseftermiddagen avslutades med regnskurar och man ville nog hellre stå och kura under sitt paraply än att äta en uppblött hamburgare i regnet.

    tävlingsledare
    Inför finalpasset var det oerhört hektiskt för tävlingsled​ningen att räkna ut vilka bilar som skulle göra upp om klassegrarna

    Arrangemanget var stort och för de som av olika anledningar inte kunde vara på plats så direktsändes tävlingen på webben. En lift med kamera på hög höjd bredvid speakertornet försåg alla distansintresserade med ljud och bild. Utöver denna live-bevakning gav lokaltidningen tävlingen utrymme och sedan var jag i gott sällskap av många entusiast-fotografer runt banan (eller på innerplan).

    fotoposition Björshultsbanan
    Min vana trogen tog jag position längst ner på banan i rundeln där jag också hade uppsikt över liften med livekameran

    Det nästintill unika inträffade att det inte dammade när jag besökte en motortävling. Istället fick jag och framförallt kamerorna utstå en hel del väta från ovan. Vatten i måttliga mängder är avsevärt skonsammare mot fotoutrustningen så jag klagar inte. Däremot blev det nog väldigt slipprigt ute på banan för finalisterna som oftast passerade de såphala asfaltspartierna på tvären. Fråga SMK Nyköpings Robin Norling vad som händer om vindrutespolningen slutar funka när leran sprutar från alla håll och kanter. (Han tvingades bryta B-finalen i framhjulsklassen på grund av detta.)

    folkrace regnskur
    Regnskuren ​pågick som tur var inte under hela finalpasset på Björshultsbanan

    Jag blir imponerad över kunnandet hos förarna när det gäller folkrace. Egentligen kan ju precis vad som helst hända i denna motorsportgren. Och hur bra du än kör finns alltid risken att du tvingas bryta. Bilarna är ju liksom inte några monster-WRC-fordon med ett serviceteam som matchar ett Formel 1-stall. När det är dags för finalerna har dessa bilar fått utstå en hel del plågsam behandling under många heat.

    Folkrace - när aerodynamik inte är en issue

    Jag tyckte det blev extra charmigt att se finalerna då bilarna var halvt sönderslagna, misshandlade och knöliga. Många av dem stånkade och hostade, bolmade och knäade. Inte en kvadratmillimeter av karosserna var rena. Ändå står folk i långa köer efter tävlingen, beredda att betala 200 kronor i anbud, för en av dessa fordon. Svårdefinierade till märke och modell när inte en enda originallinje finns kvar från ursprungsritningarna på fabriken. Att merparten är Volvo behöver jag inte skriva, det är underförstått.

    folkrace anbud
    Många, många valde att lämna anbud på någon eller några av de bilar som hade tävlat på Björshultsbanan under helgen

    Det fanns flera insatser på banan som stack ut. Jag såg hemmaåkare som gjorde det bra även om det inte räckte hela vägen. Jag såg klassvinnare som var otroligt säkra. Jag såg vildsinta satsningar och vågade manövrar. Och då var jag endast på plats några få timmar. Folkrace är sannerligen en ypperlig sport. Och drägligt ekonomiskt överkomlig.

    Vi gratulerar följande segrare i de olika klasserna:
    Damer: My Adolfsson, Haninge MK, nr 304
    Juniorer: Dennis Arthursson, Norrköpings MK, nr 203
    Veteraner: Börje Adamsson, MK Ramunder, nr 422
    Seniorer bakhjulsdrivet: Jesper Sundström, Jungnerligans RC, nr 41
    Seniorer framhjulsdrivet: Kim Christensen, SMK Vingåker, nr 128
    samt segraren i Superfinalen: Marcus Svärd, MK Orion, nr 126

    Hela resultatlistan med samtliga deltagare hittar du HÄR >>>

    rullning Johan Andersson
    Johan Andersson, MK Ramunder, bjöd på denna rullning i bakhjulsklassens C-final

    Jag tackar för mig med en länk till ett bildgalleri som innehåller drygt 200 bilder. Du hittar folkrace-galleriet HÄR >>>

    Nu får jag nog ägna fotbollen lite tid så att de inte tror att jag glömt bort dem!
    Tags
    • SMK Nyköping
    • folkrace
    • Björshultsbanan
  • Semifinal för damerna i rugby 7s

    Lasse Jansson, söndag 11 juni 2017, 11:49
    Det är fullt förståeligt att man ideligen tittar sig över axlarna när man fått en rugbyboll i händerna. Det finns ingenting annat som lockar motståndarna så mycket som att få tag på den bollen. Till vilket pris som helst. Du kan antingen göra dig redo för att bli bryskt tacklad till marken eller springa utav bara sjutton. Vill du slippa uppvaktningen kan du förvisso göra dig av med bollen, och det gör du regelrätt genom att kasta den snett bakåt till en lagkamrat som då får motståndarnas fokus. Schysst. Eller annars försöker du sparka bollen åt något håll, och ingen verkar veta vilket riktning den orunda bollen väljer.

    rugbyboll
    Rugbybollens lockelse

    Tjusningen med rugby är stor. Mycket stor. Och det är en alldeles charmant sport att bevaka. Trivsamt förpackad i 7-mannavarianten blir rugbyn än mer publikanpassad med händelserika och intensiva matcher. Rugby 7s är numera en OS-gren och detta ger ytterligare publicitet till sporten.

    Norrköpings Rugbyklubb Troján arrangör semifinal dam
    Norrköpings Rugbyklubb Troján arrangerade 7s semifinal för damerna i Norr under lördagen

    Det börjar närma sig SM-slutspel för den svenska rugbyn 7s. Precis som i fjol avgörs finalsspelet under SM-veckan ​och detta år går tävlingarna av stapeln i Borås den 30/6-7/7. Rugby-finalspelet pågår den 1-2 juli. Damernas semifinalspel har delats in i två regioner, Nord och Syd. Fem lag i varje region ska skalas ner till sammanlagt åtta deltagande lag i SM-slutspelet, ingen större utrensning med andra ord. Jag valde ​att lördagen den 10/6 att åka till Bollspelaren i Norrköping där den lokala rugbyklubben Troján stod som delarrangör till den norra regionens semifinalspel. Samma plats som fjolårets SM-slutspel avgjordes på. Trivsamt.

    Bollspelaren Norrköping
    Bollspelaren är rugbyns hemvist i Norrköping

    Bollspelaren rugby
    En något grådassig himmel gjorde lördagens spel till en lagom varm aktivitet i Norrköping

    I Norrköping tävlade Exiles Ladies, Linköping Ladies (med representanter från Norrköping RK Troján), Enköping RK, Vänersborg RK och Uppsala RFC om fyra platser i finalspelet den 1-2 juli. Samtidigt på Pilevallen i Trelleborg gjorde fem lag upp om den södra regionens platser i finalspelet och anmärkningsvärt där var att fjolårsmästarna Göteborg RF kom sist och därmed inte kommer att försvara sitt guld. För att föregå handlingarna och slutföra stickspåret kring den södra gruppen så gick följande lag vidare därifrån; Kalmar Södra IF, Malmö RC, Lugi RK samt Pingvin RC A.

    sekretariat Bollspelaren
    Sekretariatets plats på Bollspelaren i Norrköping avslöjar ​var SM-veckan arrangerades 2016

    På Bollspelaren spelades fem omgångar och redan tidigt såg man lagens styrkeförhållanden gentemot varandra. Vi få som fanns på publikplats fick se en hel del bra laginsatser, starka individuella prestationer och härlig mental laddning. Det gick också att utläsa hur tufft det är att spela fyra 7-mannamatcher under några få timmar. I sista omgången var det mer "kliv, kliv, överlev" än skönspel. Lag som egentligen var underlägsna sin motståndare lyckades streta emot riktigt bra på ren och skär vilja.

    publik Bollspelaren
    Man lyckades nog inte nå ut till allmänheten i Norrköping kring detta arrangemang och läktarna stod tämligen tomma under semifinalspelet

    rugbykiosk Bollspelaren
    Partytältets tak över kiosken på Bollspelaren kom till nytta då det duggregnade lite i slutet av tävlingen

    Dagens alla matcher bjöd på totalt två gula kort och mindre än en handfull skadeavbrott. Båda dessa detaljer förvånar mig som erfaren fotbollsbevakare. I min värld skulle matcherna vara helt förryckta av utvisningar och rullande i gräset på grund av smällar man fått. I rugbyvärlden tar man en smäll med jämnmod och sällan eller aldrig tappar man humöret. Befriande och en hel del likt handbollen som har samma livsåskådning.

    skador rugby
    När det väl inträffar en skada i rugbyn kan man utgå från att den drabbade inte kan delta något mer i spelet den dagen

    rugbyskavank
    Äsch då, det är bara en liten skavank

    När samtliga lag spelat fyra matcher vardera, alla mötte alla med andra ord, så kunde vi summera tabellen enligt följande:
    1. Exiles ladies, 8 poäng
    2. Vänersborg RK, 6 poäng
    3. Uppsala RFC, 4 poäng
    4. Linköping Ladies, 2 poäng
    ---------------------------------
    5. Enköping RK, 0 poäng

    Den officiella tabellen hittar du här >>>

    Stockholm Exiles ladies
    Segrande Stockholmslaget Exiles ladies i semifinalspelet på Bollspelaren i Norrköping

    Exiles ladies tog sig alltså genom semifinalspelet som fullpoängare. De övertygade verkligen och hade en oerhörd rörlighet och flyt i sitt spel. Att Enköping RK förblev poänglösa är inte helt rättvisande då de minsann visade prov på stort kunnande. Inget lag som föll ur rugby-ramarna med andra ord.

    rugbyaction
    En stor dos av rugbyaction fastande på kamerans minneskort

    Jag delar glatt med mig av ett bildgalleri från lördagens semifinalspel. De 177 bilderna visar förhoppningsvis upp all action som rugbyn har att erbjuda. Du hittar bildgalleriet HÄR >>>

    Stort lycka till för alla deltagande lag i det kommande SM-slutspelet!
    Tags
    • Rugby
  • När rallyt kom till byn

    Lasse Jansson, söndag 04 juni 2017, 14:29
    Med åren har det blivit svårare och svårare att få acceptans för att genomföra rallytävlingar på våra grusvägar. Markägare och vägsamfälligheter är helt enkelt inte lika sugna på att upplåta ​vägsträckor för motorsporten. Även om vägarna återställs efteråt. (Det handlar om ganska stora summor som arrangören måste lägga ut för att hyvla vägarna till ursprungligt skick. Jag hörde under lördagen talas om belopp runt 60-70 000 kronor för Gästabudstroféns 6 specialsträckor.) En annan sak som jag tror långsamt ändras till det sämre är allmänhetens vett och etikett i samband med rallytävlingar. Till exempel att parkera sin bil på anvisad plats och inte på ställen som försvårar utryckningsfordons framfart. Är rally som folklig publiksport på väg att försvinna?

    ss 4 Gästabudstrofén 2017
    Delar av den för stigtomtabor så bekanta Salingerundan var avstängd under lördagen eftersom specialsträcka 4 lagts på denna grusväg

    En månad tidigare än vad som skett de senaste åren arrangerade SMK Nyköping sin klassiska Gästabudstrofé på grusvägar i södra Södermanland. Om vi ska benämna tävlingen rätt så heter den Heda Gästrabudstrofén och då vet man också vilket företag som är huvudsponsor till rallyt. Gästabudstrofén är deltävling nummer två i Svenska Rallycupen som i år består av totalt 7 deltävlingar.

    gamla stations- och industriområdet
    Det gamla stations- och industriområdet i Vrena sjöd av liv under lördagen

    Vrena är på många sätt speciell som ort. Det är mycket "före detta", "gamla" och "förr i tiden" när man pratar om platser i byn. Å andra sidan har orten många fördelar och en alldeles särskild Vrena-anda. Motorsport står också högt i kurs hos Vrena-borna och en lämpligare plats som centrum i en rallytävling är svår att hitta i Södermanland. Nu valde SMK Nyköping att förlägga Gästabudstroféns start och depåområde i Vrena och därmed utgjorde byn mellan Hallbosjön och Långhalsen själva epicentrum i rallytävlingen ​under ett intensivt dygn. Närliggande småorter fick också delar av kakan då tävlingens 6 specialsträckor placerades i utkanten av Ripsa, Bettna, Stigtomta, Stavsjö och slutligen Björkvik.

    Strandängen gamla bandyarenan
    Vid den gamla bandyanläggningen Strandängen skedde starten i Gästabudstrofén

    Det är inte bara de tävlande som behöver förbereda sig och sina fordon inför en rallytävling. Arrangörens arbete med allt från ansökningar till funktionärsbemanning av stationer, material, trycksaker, säkerhet m.m. tar enorm tid med en absolut deadline vid tävlingsstart. Då måste allt klaffa och vara på plats. En så pass stor tävling som Gästabudstrofén är inget man rakar av på en fikarast. För att klara av det stora behovet av funktionärer under rallyt samarbetar SMK Nyköping med närliggande orter såsom t.ex. Flen och Katrineholm. När de har tävlingar är det "bara" att bjuda igen för SMK Nyköpings medlemmar.

    startredo deltagare Gästabudstrofén
    Strax efter klockan 09.00 på lördagsförmiddagen stod de första ekipagen redo för starten klockan 10.00 nere på Strandängens gräsmatta

    För den som av någon anledning inte tål Volvo innebär moderna rallytävlingar stor risk för grava utslag och klåda. Det svenska bilmärket dominerar bland ekipagen. Nu fanns det givetvis många andra bilsorter ute på specialsträckorna och transportsträckorna och ville man se fyrhjulsdrivna fartmonster eller klassiska godingar fanns det även sådana exemplar i det cirka 160 bilar starka startfältet.

    Gästabudstroféns depåområde
    Runt den nedlagda fabriken i Vrena trängdes servicebilar och rallybilar inför starten klockan 10.00

    Det lilla jag vet om rally är inte värt att nämna. Egentligen. Men inför denna traditionella rallytävling har jag förstått att det finns fler i min omgivning som vet ännu mindre om rally. Jag har förklarat specialsträckor, transportsträckor, tävlingsregler och bilar för nyfikna åhörare. Kanske är det så att jag under min uppväxt ute i Bränn-Ekeby fick min beskärda del av både sommar- och vinterrallyn. En sak som är avsevärt bättre idag är resultatrapporteringen. Under lördagens tävling gick det att löpande få sträcktider och placeringar från www.tavlingsconsult.com. Resultatet efter årets Gästabudstrofé hittar du hos dem i efterhand via denna länk. Förr stod man som ett levande frågetecken i skogen när en bil passerade.

    transportsträcka
    Bakom Djälps lada dyker en bil upp på transportsträckan mellan ss4 och ss5 (via Enstaberga och gamla E4:an till Stavsjö)

    Mitt upplägg för detta års rallytävling var att skaffa bilder från start- och depåområdet i Vrena på morgonen. Därefter ville jag ha några bilder från starten av specialsträcka 4 eftersom min plan var att stå i slutet av denna sträcka och fota hela det kvarvarande startfältet. Den geografiska närheten för mig som stigtomtabo var ypperlig och sträckans första starttid var klockan 13.20. Perfekt.

    Ryanair inflygning Skavsta
    Att fota rally bakom Djälp innebar också att man hade Skavsta inom ett par stenkasts avstånd

    När jag gick upp mot Stora Ramshult på Salingerundan var det för att få en bild på startlinjen för ss 4. Ett par funktionärsbilar stod på vägen och givetvis var Stora Ramshults ägare framme för att prata med dem. Man kan lugnt säga att han vet en del om motorsport den där Gummse. Nu är rallycross hans gren men han tyckte i alla fall att de där rallyåkarna kunde ha fått åka över hans gårdsplan för att ta sig vidare mot Salinge. Nu blev det inte så utan sträckningen låg på utsidan av gården. Man kan inte alltid få som man vill, Lars-Johan.

    Stora Ramshult Gummse
    Stora Ramshult egen rallycross-kung Lars-Johan "Gummse" Gummsesson var givetvis framme och pratade med ett par av SMK Nyköpings funktionärer vid starten av ss 4

    Snacket på byn var annars den obehagliga och olyckliga brand som tidigare på lördagsmorgonen härjat på Bagghult. Boningshuset brann ner och det fanns risk för att alternativvägen för utryckningsfordon för rallytävlingen på ss 4 skulle hindras. Nu utgjorde detta inget hinder och sträckan behövde inte strykas. Jag hade de rykande ruinerna framför ögonen hela tävlingen där jag stod och fotade och det är få saker som ger såna obehagskänslor som husbränder. Usch. Ingen kom till skada denna gång och det är en tröst mitt i allt elände.

    Bagghult ruiner
    De pyrande resterna av Bagghult och en skorstensmur var det enda som var kvar efter boningshuset

    Hemmaförarna lyckades bra i årets upplaga av Gästabudstrofén. I klass 4, C-förare 2WD, vann Hampus Jakobsson. Inte illa för en ung och omskolad rallycrossåkare. I den mindre klass 7 C-förare/Grupp E vann Alexander Broberg. Robin Norling tog en fin 2:a-plats i klass 10, 1300 Rallycup. En lika fin placering tog Andreas Hultström i klass 5. Pallplatser i form av tredjepriser gick till Vrena-sonen Eric Johansson i klass 2, Michael Svärdh i klass 8 samt till Nicklas Gustafsson i klass 7. Jag hänvisar ännu en gång till resultatlistan via denna länk för en komplett bild över hur det gick för alla förare.

    Jag valde alltså att endast stå på en enda punkt vid denna rallytävling. Prioriteringen var att försöka få med alla kvarvarande ekipage. Om jag jagat halva Södermanland runt, eller för den delen valt att försöka flytta på mig efterhand som specialsträcka 4 avgjordes, skulle jag ha missat fler fordon än vad jag skulle lyckas fota. Nu hittade jag ett hörn av världen där jag som bäst kunde få tre olika vinklar och avstånd till de förbipasserande fordonen.

    Robin Norling SMK Nyköping
    Första synliga kurvan där det i denna bild är Robin Norling som kommer ångande

    Hampus Jakobsson SMK Nyköping
    Efterföljande storsväng förevisas i bilden av Hampus Jakobsson

    Eric Johansson SMK Nyköping
    Slutligen fanns den raksträcka som tillät mig att försöka panorera då rallybilarna for förbi. I denna bild är det Eric Johansson som fastnat på bild. I bakgrunden ser du gården Hjälma.

    Jag valde position utifrån möjligheten till olika vinklar men allra mest för att det illgula rapsfältet var en åtråvärd komponent i rallybilderna. I mitt bildgalleri har jag, förutom de allra först passerande bilarna, lyckats publicera två biler per tävlande. Det blir onekligen mastigt, tjatigt och enahanda att se samma böj och rapsfält i bild efter bild men på detta sätt blev det så "rättvist " som möjligt för alla deltagare. Du hittar mitt bildgalleri med 312 bilder HÄR >>>

    Detta var utomordentligt trevligt. Måhända har jag en och annan åsikt att framföra till SMHI som utfärdat en molnig men regnfri dag. Den sista timmen frös jag så förskräckligt om fingrarna i det tilltagande regnet att lag nästan inte lyckades ända inställningar på kameran.

    Har du inte sett rally någon gång måste du givetvis bege dig ut i den svenska klorofyllen och ta del av denna eminenta sport. Punkt.
    Tags
    • Svenska Rallycupen
    • SMK Nyköping
    • Gästabudstrofén
  • Torsdagsrallyt ur mitt perspektiv

    Lasse Jansson, lördag 27 maj 2017, 15:38
    För mig har det alltid varit självklart att poängtera att det är mitt perspektiv som kommer fram när jag bevakar och rapporterar om sporthändelser. Allt är i olika grad subjektiv​t och ​efter torsdagens upplevelser på Ekebybanan utanför Eskilstuna blir det ännu svårare att vara objektiv.

    Rallylasse
    För en kort stund blev jag Rallylasse istället för Fotbollslasse

    Opel Ascona JP Racing
    Här är den rallybil jag fick sitta med i under ett heat av Eskilstuna Sprintcup. JP Racing-stallets Peter Johansson har en riktig pärla i denna Opel Ascona från 1981, 2410 cc och 280 hk som ska förvaltas på bästa sätt längst ​banorna den far fram på.

    Eskilstuna MK arrangerade på Kristi Himmelsfärdsdagen den andra deltävlingen i Eskilstuna Sprintcup och tävlingen gick under namnet Torsdagsrallyt. En rallysprint där man åkte på den 2,1 km långa Ekebybanan (i Hällbybrunn) utan noter. Det sistnämnda öppnade upp för mer annorlunda konstellationer i rallybilarna än brukligt då någon kartläsare inte behövdes. Det är dock inte så enkelt att vem som helst kan sätta sig på passagerarplatsen i rallybilen. Nej, en tillfällig licens måste lösas i tävlingssekretariatet.

    EMK temporärlicens
    En temporärlicens löstes åt mig på torsdagsmorgonen för att jag skulle få sitta med under ett heat av rallysprinten. Notera även den enorma mängd pokaler som är uppradade i bortre delen av rummet. Något som skulle delas ut senare under dagen till välförtjänta pristagare i alla olika klasser.

    Redan i februari bjöds jag in att delta som passagerare under ett av heaten i torsdagens tävling. Den framåtsträvande och offensiva Peter Johansson i JP Racing-stallet tackade på detta sätt för bilder jag tagit och dessutom gav han mig en upplevelse att bära med mig för all framtid. Utöver en betydligt större förståelse för motorsporten fick jag även en djupare insikt i depålivet och allt som är runt omkring en tävling. Ovärderlig erfarenhet för mig som då och då bevakar motorsport.

    baninspektion Ekebybanan
    Förarna gick längst banan under torsdagsmorgonen för att memorera sträckningen

    Sprintcupen förarmöte
    Med en halvtimme kvar till första start genomfördes ett kortare förarmöte klockan 09.30 på Ekebybanan

    Mitt fokus denna tävling var naturligtvis det egna åket i en rallybil. Inte alla förunnat att få uppleva en sådan sak. Nu åker jag sällan någonstans utan kamera och givetvis försökte jag bitvis dokumentera tävlingen när jag ändå fanns på plats. Mitt huvudintresse låg på JP Racing-stallet vilket gjorde att den första hälften av startfältet blev fotograferad men jag släppte fokus för de med startnummer på den andra halvan. Cirka 130 ekipage deltog och tyvärr missade jag åkbilder på t.ex. SMK Nyköpings bäst placerade deltagare. Mer om det lite längre ner i texten.

    Ekebybanans depåområde
    Myllret, mullret och trängseln i depåområdet på Ekebybanan var påtagligt

    Med sin stora servicebuss stack JP Racing ut i depåområdet. De rullade in med bussen redan under onsdagskvällen och kunde då göra den obligatoriska besiktningen av bilen samt i lugn och ro gå baninspektionen. Jag dök upp vid 08.30 på torsdagsmorgonen för att fixa den tillfälliga licensen samt testa ut overall, hjälm, provsitta bilen för fyrpunktsbältets skull m.m.

    serviceplats i depå för JP Racing
    JP Racings serviceplats på depåområdet låg en bit från de övriga deltagarna

    Då jag satt på passagerarplats redan i första heatet och Peter hade startnummer 8 var det snabbt dags för eldprovet. Ner med ändalykten i racingstolen, tajta till fyrpunktsbältet och koppla in sig på intercom-utrustningen. Efter att vi rullat genom depåområdet till starten bakom en långt hus värmdes motorn upp till bra arbetstemperatur. De följande dryga 2 minuterna av mitt liv tillbringades i ett adrenalin- och lyckorus ackompanjerad av ljudet från den härliga motorn, de ideliga växlingarna på den extremt knixiga banan och handbromssvängarna på den nyvattnade och sladdriga underlaget. Att se detta utföras gav mig än större respekt för alla förare där ute på banan. Minsta ouppmärksamhet eller oförsiktighet bär käpprätt och bokstavligen åt skogen. Att sitta fast som i ett skruvstäd var verkligen nödvändigt men tillsammans med bilens störtbåge kändes det ytterligt tryggt när Peter med säkert handlag rattade oss genom heat 1.

    Peter Johansson Opel Ascona JP Racing Ekebybanan
    En panorering från heat 2 med Peter Johansson bakom ratten på sin Opel Ascona

    Under heat 2 av Torsdagsrallyt satt SMK Nyköpings ordförande Hampus Juteryd med i bilen och i det avslutande heatet åkte Peters sambo Rosemari Nilsson med. Parallellt med mina försök att smälta intrycken umgicks jag med övriga stallmedlemmar i depån men sökte också upp ett par olika positioner längst banan för att fota tävlingarna. Där andra satt och åt Skogaholmsmackor med stekta ägg kunde vi njuta av lyxen med hemlagad mat. Aldrig har väl lasagne med fräsch sallad smakat så gott. Tack!

    Eskilstuna Flygklubb intilliggande flygfält
    Det intilliggande flygfältet tillhörande Eskilstuna Flygklubb innebar ett stort antal landningar genom trädtopparna under dagen

    Jag hörde Peter beklaga sig en aning över underlaget på banan före och efter första heatet. Den nyvattnade banan var slipprig. Nu genomfördes de tre heaten konsekvent med samma startordning och varje gång var det nyvattnat när de med lägst startnummer skulle köra. Det var inget jag hörde något negativt om men i min värld borde det ha haft en viss inverkan på resultaten. Nåväl, det dammade så det räckte och blev över i grytan som det gamla stenbrottet utgör, och vattnandet av banan var absolut nödvändig för att vi på sidan inte skulle försmäkta helt.

    publik Ekebybanan
    Huvuddelen av publiken höll sig på kanten till grusgropen och undvek således den värsta anstormningen av damm

    motorsportsdamm
    Motorsportdammet är ett gissel för publiken och mina kameror

    Ekebybanan Eskilstuna
    Runt kanterna och nere i det gamla stenbrottet sträcker sig Ekebybanan utanför Eskilstuna

    dammbekämpning Ekebybanan
    Vatten är en tillfällig lösning på dammproblematiken

    Jag fick i depån lära mig att mekaniska haverier hör motorsporten till. Något man lär sig acceptera utan att få en mental härdsmälta. Att meka som en galning mellan heaten är en sak men när det tar stopp på riktigt tar man det uppenbarligen med jämnmod. En plågad plånbok skulle i alla fall ge undertecknad hjärtsvikt om något rasar under en tävling.

    Christoffer Chribbe Haglund
    Christoffer "Chribbe" Haglund, startnummer 44, fick kasta in handduken under heat 2

    Hampus Jakobsson JP Racing
    Likaså fick Hampus Jakobsson bryta tävlingen under heat 2

    Bäst bland ekipagen som på något sätt var kopplade till JP Racing denna gång blev Mikael Jakobsson med Jonny Ekholm bredvid sig i en Volvo 740. De kom på 5:e plats, 11,2 sekunder efter täten, i klass 2 A-förare övriga 2-hjulsdrivna. I den klassen kom Peter Johansson 8:a (av totalt 15 placerade fordon). Peter ​lyckades kapa 2-3 sekunder för varje heat han körde vilket innebär att dödvikten han släpade runt banan i första heatet inte var till någon direkt fördel...

    Mikael Jakobsson SMK Nyköping
    Mikael Jakobssons Volvo 740 i heat 3, strax innan målgång

    Vad fick den månghövdade publiken runt banan se för övrigt av framgångsrika SMK Nyköpings-åkare? Ett par resultat sticker ut lite extra och ska givetvis uppmärksammas här i bloggen. Det finns givetvis massor av bra insatser från lite olika håll av startfältet. Jag noterar t,ex. att Pontus Florin från Eskilstuna MK i tredje heatet med sin Honda Civic Type R3 kom i mål på en tid under 2 minuter (1:58.5) och han vann klass 2 C-förare, övriga 2-hjulsdrivna. Bilarna i den fyrhjulsdrivna klassen klarade banan som snabbast på tider runt 1:50. Nu har jag en lokal vinkel på detta och lyfter istället Frans Harrén Söderbäck och Johan Karlsberg i klass 3, A-B-förare, 0-1400 cc som kom trea (och leder Eskilstuna Sprintcup i sin klass efter deltävling 2).

    IMG_7391_FransHarrénSöderbäck
    Frans Harrén Söderbäck och Johan Karlsberg i en Suzuki Swift

    Allra bäst gick det för Adam Carlsson och enduro-killen Rasmus Stenbacks (som passade på att åka med på den plats som annars brukar fyllas av Jens Jakobsson när det handlar om kartläsning). De vann klassen 3, C-förare, 0-1400 cc och är verkligen att gratulera till en fin tävling. Här brast det i min uppmärksamhet och koll på övriga SMK Nyköpings-ekipage under tävlingen och jag har ingen egen bild på bilen men får tacka Anders Carlsson för nedanstående bild. Komplett resultatlista från tävlingarna hittar du här.

     Adam Carlsson Rasmus Stenbacks
    Rasmus Stenbacks och Adam Carlsson segrade i sin klass under andra deltävlingen i Eskilstuna Sprintcup. Foto: Anders Carlsson.

    En förträfflig dag på Ekebybanan nådde sitt slut och jag kunde lätt febrig åka därifrån med ett belåtet leende på läpparna. Jo, jag hade feber på vägen hem och den har inte släppt ännu, ett par dagar efter tävlingen. Nu tror jag att jag ska skylla på förkylningen och inte bilåkandet. Denna upplevelse gav mig så mycket större förståelse för motorsport i allmänhet och rallysprint i synnerhet. Utöver ett antal bilder som jag levererat direkt till JP Racing finns ett bildgalleri med knappt 200 bilder från tävlingarna som du hittar HÄR >>> Jag påminner om att det i huvudsak är den första hälften av startfältet som fastnat på mitt minneskort denna gång.

    Tack!
    Tags
    • Sprintcupen
    • SMK Nyköping
  • Sprint-DM i OK Hällens regi

    Lasse Jansson, lördag 20 maj 2017, 12:12
    Det fanns för mig flera goda skäl att besöka torsdagens Sprint-DM i orientering:
    * Jag har tidigare varken sett eller bevakat någon orienteringstävling.
    * Sprinttävlingar är kompakta och lättöverskådliga.
    * Nyköping som tävlingsarena ligger i mitt närområde.
    * Lokalpatriotiskt håller jag alltid på OK Hällen som arrangerade denna tävling.
    * Vädret var suveränt och den skira grönskan i mitten av maj är underbar.
    * Johan Eriksson i OK Hällen ville ha mig på plats. "Tvingade" är ett för starkt ord... typ.

    Sprint-DM målområdet Folkungavallen
    Målområdet bakom Folkungavallen under torsdagens Sprint-DM i orientering

    OK Hällen
    Stigtomtas bidrag till orienteringsvärlden är OK Hällen

    Johan Eriksson OK Hällen
    Johan Eriksson lade ut en krok som jag nappade på. Där har du den direkta orsaken till att jag bevakade Sprint-DM.

    Orientering är den mest sociala sport jag kan komma på. Trots att det till syvende och sist är en individuell idrott. Nu tävlar man många gånger i lag då det är stafetter men det är trots allt bara du som springer, bara du som ska snubbla fram i eländig terräng och bara du som tar beslut om vägval när du närapå svimmar av syrebrist samtidigt som du fipplar med kompassen och tummar på en ständigt felvänd karta.

    orientering i stadsmiljö
    Orientering i stadsmiljö är mer tillrättalagd än ute i terränglådan

    Orientering är extremt inkluderande. Här känner man att alla är välkomna. Säg de sporter där dessutom verkligen alla oavsett ålder tävlar sida vid sida?! Med de olika åldersklasserna kan alla hitta sin nivå att tävla på utifrån sina förutsättningar. Potentialen att vara bidragande till folkhälsan är därmed stor, mycket stor.

    gammal som ung
    Sida vid sida, gammal som ung

    Det finns massor jag inte vet eller förstår om orientering. Fördomar om skynken i skogen där de tävlande duschar och sitter på holken efter avslutat tävlande frodas i mitt inre. Likaså går jag i förvissningen att en orienterare drar på smilbanden först när det är snöblandat regn, en halvmeter lera och allmänt usla väderleksförhållanden. Gärna i kolsvarta natten också. Förmodligen stämmer inte detta helt och hållet... Det är hur som helst en av de mindre glamorösa sporterna och insatsen för att tillhöra världseliten står inte i paritet med den mediala uppmärksamheten och den ekonomiska vinningen.

    ökontroll
    En av torsdagskvällens kontroller var placerad på en ö ute i Nyköpingsån

    Sprint-DM lockade till sig drygt 300 startande varav 292 stycken hittade tillbaka (!) till målet på ett korrekt sätt. Målområdet bakom Folkungavallen samlade upp många av de tävlande där också tävlingssekretariatet fanns. OK Hällens kiosktält drog lika mycket uppmärksamhet som start- och resultattavlan. Allmänt trevligt, enligt min uppfattning. Jag noterade också att man inte är en riktig orienteringsklubb om man inte har en enorm strandflagga som signalerar för omvärlden var man håller hus för stunden.

    Eftersom jag var ute i någorlunda god tid till första tävlingsstart klockan 18.45 förhörde jag mig om den ungefärliga bansträckningen. Jag gick den i omvänd ordning och spanade in placering​arna av några kontroller. Slutligen hamnade jag vid starten som placerats i Landstingshusparken.

    startområdet Landstingshuset
    De startande slussades från Folkungavallens ingångsport till Landstingshuset där de sedan släpptes iväg mellan klockan 18.45 och ca 19.30

    OK Hällen är rutinerade och erfarna när det gäller att arrangera stora orienteringstävlingar. Deras eg​na tävling Stigtomtakavlen gick av stapeln under Långfredagen och Påskaftonen detta år och då höll man till vid Dambroängen utanför Ålberga. I kyla och snö. Då var det säkert extra många orienteringsleenden i ​startleden.

    orienteringsstart
    Startredo. Många fokuserade ansikten då kartan greppats och man hade en stund att läsa in sig innan det var dags att lägga benen på ryggen.

    Jag fotade en liten stund vid starten innan jag gick med i strömmen av orienterare genom parken och ut mot Repslagargatan. Med sikte mot gamla fängelset vek jag sedan av till vänster för att slutligen komma till Fors Fabriker och en vacker sträcka av Nyköpingsån. Det blev några bilder på de tävlande här och där men någon heltäckande dokumentation över tävlingen var helt omöjlig för en ensam fotograf att få till. Då hade jag nog behövt stå vid målgången eller starten hela tävlingen.

    sista kontrollen in mot mål
    Sista kontrollen in mot målrakan med Nyköpings Lasarett och en nedgående sol i bakgrunden

    Precis som under en rallytävling stod jag och såg de tävlande passera en efter en utan att jag hade någon som helst koll på huruvida det gick bra eller dåligt. Det blev inte lättare för mig som orienteringsnovis att de tävlande saknade nummerlappar, nu visste jag garanterat inte vem som var vem. Några lokala Stigtomtakändisar såg jag dock i vimlet, en tröst så god som någon.

    Peter Öberg OK Hällen
    Peter Öberg, OK Hällen, hyfsat känd i orienteringssammanhang och numera glad motionär

    Johanna Engström OK Hällen
    Johanna Engström i OK Hällen är framgångsrik. Under Sprint-DM blev det en andraplats i D21, 5 sekunder efter segrande Lisa Andersson från Ärla IF.

    Ella Stenils OK Hällen
    OK Hällens Ella Stenils känner jag givetvis igen, hon är ju en av 02:orna i "mitt" fotbollslag

    Banlängden varierar utifrån tävlingsklass. Nu tycktes det som om de mest framgångsrika oavsett sträcka kom i mål ​efter ungefär 15 minuter. Intensivt och varje litet misstag i vägvalet blir direkt utslagsgivande. Sprint-disciplinen har onekligen sin charm. Analyserna efteråt var säkert behövliga för att ta lärdom till nästa gång. OK Hällens banläggare har fått beröm efteråt då de tävlande verkar ha tyckt att det var en bana som bjöd både klurigheter och rolig orientering.

    vägvalsanalys
    Direkt efter målgången var vissa helt uppslukade av vägvalsanalysen

    Hur tävlingen gick i alla klasser och hur startfält m.m. såg ut kan du se med hjälp av denna länk, väldigt informativt och tydligt presenterat. Jag nöjde mig under kvällen bakom Folkungavallen att titta när de yngre deltagarna valde från prisbordet. Många svåra val som behövde göras även där.

    prisbord
    Prisbordet efter genomfört lopp i Sprint-DM

    resultatlistor Sprint-DM
    Resultatlistor häftades upp vartefter klasserna summerats

    Jag var inte ensam att bevaka torsdagskvällens sprint-tävling. Södermanlands Nyheters egen orienteringsexpert Tomas Larsson gjorde vad han kunde för att hämta in resultat och tankar från tävlingen. Mitt fokus var nog mer på att hämta in bilder än något annat. Som vanligt med andra ord.

    Tomas Larsson SN
    Södermanlands Nyheters Tomas Larsson intervjuar i målområdet

    Mina ansträngningar med kamerorna under Sprint-DM resulterade i ett bildgalleri innehållande 171 bilder. Långt ifrån heltäckande. Hade du tur eller otur slapp du vara med på bild. En sak är säker, deltagarnas fighting face i slutspurten var givande att fota. Sedan får man se upp när det kommer till bilder på löpande deltagare, det finns nog ingen som ser bra ut om man fotar dem precis i en stegisättning. Jag har försökt att vara hänsynsfull när det gäller urvalet av bilder :-) Du hittar bildgalleriet HÄR >>>

    Detta var första gången jag såg en orienteringstävling men det får absolut inte vara sista gången. Tack!
    Tags
    • Orientering
    • OK Hällen
  • Bissarna måste fortsätta leta

    Lasse Jansson, måndag 15 maj 2017, 22:18
    Med synintrycken från lördagens besök vid Råbyborgen färskt på näthinnorna besökte jag jätteanläggningen Rosvalla under söndagen för match mellan Nyköpings BIS och Vasalunds IF i div 1 Norra. Idyllen och välbehag​et från den skira vårgrönskan under Råbys björkar byttes mot något helt annat på den sterila plastmattan i skuggan av höghusen och sporthallen. Industriell fotboll på division 1-nivå, där man inte sticker under stol med att Bissarna ska/kan användas som skyltfönster och språngbräda i fotbollskarriären. Det är sporten fotboll det handlar om, både i division 5 på Råbyborgen ​och i division 1-spelet på Rosvalla, men produkten, villkoren och utstrålningen ​har så oerhört olika ansikten.

    Rosvalla KGARegntunga skyar över Rosvalla innan division 1-matchen i söndags

    De 100 kronorna i entréavgift kan jag leva med att betala. Jag inser vidden av omkostnader inom Nyköpings BIS ​med division 1-laget i spetsen. Elitsatsning, med allt vad det innebär, kostar. Men på ett helt annat sätt än det som slantas upp på Stigtomta IP eller Råbyborgen finns en förväntan om valuta för pengarna när Nyköpings BIS (eller för den delen t.ex. Onyx allsvenska innebandylag) står på ena planhalvan. Det ska dock inte per automatik innebära att det är fritt fram att hacka, kritisera och onyanserat påtala svagheter, fel och brister. Jag ska försöka stå över det.

    publik Bissarna Rosvalla KGA
    Totalt 185 betalande åskådare räknades in till seriematchen mot Vasalunds IF

    Division 1-laget Nyköpings BIS har denna säsongsupptakt haft den stora fördelen att komma igång med tävlingssäsongen betydligt tidigare än sina seriekonkurrenter. Med stor skicklighet tog man sig förra året fram till Svenska Cupens gruppspel där motstånd i form av allsvenska och Superettan-lag väntade. Detta faktum övertygade åtminstone mig att det skulle ge omedelbar och positiv effekt i seriespelet. Precis som säsongen 2013 (då som nykomlingar i division 1 som gav en stark 3:e-plats i slutänden). En inledande seger i seriepremiären har följts av fyra raka förluster, söndagsmatchen mot Vasalund inräknad. Och icke att förglömma semifinalförlusten, efter förlängning och straffar, i DM mot division 2-laget Södertälje FK. Den sistnämnda matchen hade nytt spel i Svenska Cupen som lockbete och visar tyvärr upp bristen på förmåga, slagkraft och självförtroende i laget för stunden. Jag tror den förlusten sved en hel del.

    Lagkapten Dago Funes Nyköpings BIS
    Tungt för Nyköpings BIS lagkapten Dago Funes och hans lagkamrater just nu

    Söndagens motståndare Vasalunds IF var täta defensivt och raska att slå om till anfall så fort tillfälle gavs. Bollvinst, enkelt de gånger Bissarna slarvade, som följdes av blixtrande omställningar. I det stora hela kändes det som om Vasalunds IF var det bättre laget, de vann välförtjänt och siffrorna 3-1 är inte direkt otydliga.

    livesändning Nyköpings BIS
    Niklas Hjelm, Rol​le Berge och Magnus Karlsson gör sig redo för livesändningen av Bissarnas möte mot Vasalund

    bollkajsor Nyköpings BIS F04-05
    Bollkajsorna från Nyköpings BIS F04-05 skötte sig alldeles utmärkt under en match som delvis ​bjöds på regn

    Robin Andersson Fredrik Hansson Augin Melki
    Huvuddomare Fredrik Hansson med assisterande domarna Robin Andersson och Augin Melki vid sin sida

    0-1 i 8:e minuten kom efter ett anfall på Bissarnas vänsterkant där en retur efter skott enkelt rakades in i mål av Vasalunds Luka Dobrijevic. Det följdes av 0-2 i 18:e minuten efter slarv och bolltapp hos Bissarna på mittplan, målskytt Lamine Nekrouf. Bissarna hade en rejäl målchans i andra halvlek och då stod matchuret på exakt 40 minuter. Med rödblåa ögon kan trots 0-2 i paus de avslutande 7-8 minuterna av första halvlek ses som positiva.

    Lamine Nekrouf Vasalunds IF
    Vasalunds Lamine Nekrouf hissas av måljublande lagkamrater på Rosvallas konstgräsplan efter gästernas andra mål

    Om Bissarnas första halvlek var en aning trevande och geistlös (i mina ögon) var den andra halvan betydligt bättre. Som vanligt när en motståndare står på andra sidan kan det också ha varit deras prestation som förändrats. Bissarna bytte i pausen in Calle Björk (istället för Andrew Jean-Baptiste) och då fick man betydligt mer att säga till om högre upp i planen. Anfallsvågorna skedde inledningsvis på högerkanten där Lennart Johansson ideligen trampade uppåt och bedrev inläggsspel. Sedan skedde ett skifte och Samuel Kroon blev aktiverad tillsammans med Enis Ahmetovic på Bissarnas vänsterkant. Samuel sprang till sig en vådlig kramp och byttes ut i 84:e minuten då Mohamed Nakouri kom in. Dessförinnan hade även Oscar Karlsson bytts ut till förmån för Christian Kouakou.

    John Wall Nyköpings BIS
    John Wall, huvudtränare i Nyköpings BIS, gav positionsdirektiv till spelarna under första halvlek

    Brian Clarhaut Nyköpings BIS
    Även Brian Clarhaut, assisterande tränare i Nyköpings BIS, klev ut i den tekniska zonen emellanåt

    Trots spelmässiga steg i rätt riktning för hemmalaget var det åter gästerna som nätade. "Enkelt" slogs en boll in bakom Bissarnas backlinje och 3-0 gjordes av Vasalunds Patrick Amoah. Med 72 minuter spelade kändes det som att Vasalund hade matchen helt under kontroll, särskilt som de inte bjudit på något i sitt kompakta försvarsspel. Bissarna gav visserligen inte upp men mer än ett tröstmål blev det inte denna gång. Reduceringen till 1-3 skedde efter ett inlägg från Samuel Kroon på vänsterkanten till en språngnickande Simon Esséus i 75:e minuten.

    Patrick Amoah Vasalunds IF
    Patrick Amoah ​gjorde Vasalunds IF tredje mål mot Nyköpings BIS

    Simon Esséus Nyköpings BIS
    Simon Esséus, Nyköpings BIS, gjorde lagets tröstmål och fastställde slutresultatet mot Vasalunds IF till 1-3

    De senaste dagarna har varit turbulenta och tunga i Nyköpings Boll och Idrottssällskap. Sportsligt supertrist är att damlaget tvingats lägga ner p.g.a. för få spelare. Organisatoriskt tungt är de aviserade styrelseavhoppen inför årsmötet inom kort. Det är dock viktigt att herrlaget i division 1 får leta vidare efter sig själva samt söka sitt vägvinnande spel och inte påverkas av andra yttre faktorer just nu. Tror jag. Det finns oerhört mycket potential i alla dessa spelare och i denna grupp, de kommer att kunna studsa tillbaka igen, det är min fasta övertygelse.

    Man bör inte jämföra herr- och damfotboll. Ändå ska jag göra det nu. Det handlar om publikintresset. För Nyköpings BIS vidkommande har detta blivit något som skaver och man har i nutid valt att försöka tackla problemet med att man trycker på att man kan presentera ett flertal lokala spelare i truppen. Lokal förankring borde väl locka Nyköpingspubliken till läktarna? Jag sneglar på Eskilstuna United, som har överlägsna publiksiffror i damallsvenskan, och skapar min egen teori:

    1. Bra resultat, eller i alla fall chans till bra resultat, fyller läktarna
    2. Underhållande spel lockar publik
    3. Kännedom om spelarna, inte nödvändigtvis genom lokal förankring

    Faktum är att de flesta damallsvenska lagen jobbar väldigt hårt med att profilera både lagen och spelarna i bl.a. sociala medier, ute i samhället osv. De bjuder på sig själva, visar ödmjukhet, självdistans och humor. Trams kanske vissa tycker men det funkar. Grejen är att jag faktiskt inte ser något av detta inom herrfotbollens högre skikt. Kanske är det för mycket prestige inom herrfotbollskulturen. Det är i alla fall så att Eskilstuna Uniteds startelvor de senaste åren inte har gett något större utrymme för Eskilstuna-tjejer men det funkar uppenbarligen med publikintresset ändå. Publiksiffrorna för United i Elitettan var verkligen mediokra trots att det fanns ​många lokala spelare i truppen.

    Jag önskar Nyköpings BIS division 1-herrar all lycka framöver. Nyköpingsområdet behöver er i en framskjuten position inom herrfotbollen! Nästa gång jag gör en bevakning hoppas jag på positivare tongångar på alla fronter, även från undertecknad. Jag lämnar söndagens match bakom mig och gör det med ett bildgalleri som du hittar HÄR >>>

    Peace out
    Tags
    • Rosvalla
    • Nyköpings BIS Fotboll Herrar
    • Div 1 Norra
  • Segerreceptet stavas rött kort och Långburk

    Lasse Jansson, söndag 14 maj 2017, 11:34

    När jag dammade fram de sista metrarna på grusvägen från 53:an till Råbyborgen åkte sidorutan ner och jag gjorde mig redo med plånboken för att erlägga den sedvanliga entrépengen. Den trevliga damen insisterade att jag skulle passera utan att slanta upp de få tior som det kostade för att se Råby-Rönö IF:s division 5-herrar spela mot Hälleforsnäs IF denna vackra majdag. Efter många år i den lokala idrottens tjänst var detta en unik händelse för mig. Jag måste till och med betala entré om jag vill bevaka herrlaget i föreningen där jag själv är flicklagsledare. Det är kul att bli igenkänd men framförallt att "reklamen" jag ger laget/föreningen uppskattas. Ömsesidig goodwill, minsann.

    Råbyborgen
    Råbyborgen i lövsprickningstider är en idyll som går utanpå det mesta

    Vi har många pärlor till anläggningar i trakterna. Orten levererar, så att säga. Eldsjälarna i Råby-Rönö IF har ett läge som är förträffligt och björkbacken mellan fotbollsplanen och klubbhuset sätter pricken över i:et. Dagen till ära var klubbhuset uthyrt till ett bröllopssällskap och det var väl endast dilemmat att fotbollsmatchen och bröllopsfesten gick omlott som var lite otajmat. Nu var det en fotbollsspelare som gifte sig och han kunde säkert acceptera att segerrusiga hemmaspelare hördes från omklädningsrummet. Hade ​brudgummen Johan Persson tillhört någon annan förening än ärkerivalen Stigtomta IF hade det säkert gått ännu bättre... ;-) Råby-Rönös egna spelare André Lundmark stod också vid altaret denna dag men hans fest hamnade rimligtvis ​annorstädes. Grattis till båda brudparen!

    Råbyborgen avbytarbås
    Division 5-säsongen till ära har nya avbytarbås uppförts vid Råbyborgen

    reklamplats Råbyborgen
    Avancemanget till division 5 har öppnat upp för ​fler sponsorplatser vid Råbyborgen

    Det var under lördagen dags för fjärde omgången i herrfemman och Råby-Rönö IF tog alltså emot Hälleforsnäs IF. Råby har startat nykomlingssäsongen med tre olika utfall; en vinst, en oavgjord och en förlust. Deras motståndare var seriens enda lag med en nolla i förlustkolumnen. Innan denna match. Nu tillskansades brukslaget en 1-3-förlust och om jag krafsar mig ner till pudelns kärna stavas orsaken rött kort och Långburk.

    1D4_2037_domartrio
    Domartrion under division 5-matchen var huvuddomare Manar Jalka som här flankeras av assisterande domarna Jozsef Johancsik och Remon Boshra

    Det tog inte 20 sekunder innan gästerna började ropa på domaren i denna match. Och så höll det på. Nu var Hälleforsnäs inga veklingar och de fick sin beskärda del av kort under denna match även om den första ostskivan hamnade hos Råby-Rönö. En intressant och lätt roande dialog uppstod tidigt i matchen när Råbys tränare Thomas Fogelberg tyckte att gästernas målvakt, vid 0-0 och 15 minuter spelade, tog osedvanligt god tid på sig för att göra en inspark. Gästande lags tränare var tvungen att replikera med "vi åker hit för att vinna, inte för att maska".

    Andreas Hillukkala Thomas Fogelberg Råby-Rönö IF
    Andreas Hillukkala och Thomas Fogelberg i Råby-Rönö IF:s ledarstab

    25 minuter in i matchen var Hälleforsnäs spelförande och det såg bitvis förskräckligt svårt ut för Råby-Rönö att spela sig ur pressen. Något som till och från drabbade laget genom hela matchen. Nu lyckades ändå hemmalaget få ordning på grejorna och sista delen av första halvlek gav bättre tryck, mer hot framåt och spel såsom man vill se för ett lag med hemmaplansfördel. Ett etablerat anfall i 38:e minuten ledde fram till Martin Finnbergs ledningsmål. Andrum inför andra halvlek.

    Martin Finnberg Råby-Rönö IF
    Råby-Rönö IF:s Martin Finnberg gav laget ledningen med sitt 1-0 i slutet av första halvlek

    Andra halvlek började med kvittering för gästerna redan efter någon minut. Ett tajt inspel parallellt med mållinjen styrdes olyckligt in i eget mål av en egen spelare. Shit happens, det gav dock gästerna blodad tand, nytt mod och mer luft i lungorna. Tystnaden under Råbyborgens björkkronor från den månghövdade publiken var kompakt. Det ville sig inte riktigt för de blå hemmahjältarna. Inte ens en utvisning (efter andra gula kortet) på Hälleforsnäs lagkapten efter ungefär en kvart gav omedelbar effekt. Utlösande faktor belv istället efter att Råbys Jesper Jansson byttes in. Han hade varit på planen i ett par minuter när han satte ledningsmålet fram till 2-1 och i det ögonblicket vände matchen slutligen till hemmalagets fördel. Modet sjönk hos gästerna och under resten av matchen syntes i allt de gjorde att de var ett slaget lag. Supersub och gamechanger Långburk!

    Jesper Jansson Råby-Rönö IF
    Jesper "Långburk" Jansson i Råby-Rönö IF vände matchen till Råbys fördel med sitt 2-1 mot Hälleforsnäs

    Med endast några minuter kvar av tillställningen fastställer Henrik Svehn slutresultatet till 3-1. En härlig löpning och inlägg från Fredrik Cedergren på vänsterkanten når Jesper Jansson som lägger in bollen till en fri Henrik framför Adam Hägg i Hälleforsnäs mål. Slutlig ridå för Hälleforsnäs IF.

    Henrik Svehn Råby-Rönö IF
    Henrik Svehn i Råby-Rönö IF ger framspelande lagkamrat tumm​arna upp efter 3-1-målet

    Mycket mer har jag inte att tillägga. Någon iakttagelse ytterligare dock:
    * Har Jesper Agerin vänt ovanligt många papper under vintern eller har han tittat in på gymet?
    * Är tröjnummer 69 på Hälleforsnäs målvakt ett buskis-statement, vulgärt eller bara otur när någon tänkte?
    * Skaplig potential i Råbys mittbacksbesättning med nyförvärvet Per Pettersson!

    Per Pettersson Råby-Rönö IF
    Lagkapten Per Pettersson i Råby-Rönö IF

    För att bevisa att jag hade med mig kameran till Råbyborgen denna förträffliga majlördag har jag sammanställt ett bildgalleri som du hittar HÄR >>>

    Jag önskar Råby-Rönö IF lycka till i det fortsatta division 5-spelet. Det finns fog för att se fram emot några härliga derbyn så småningom när Tystberga GIF, IFK Nyköping och Nyköpings BIS U står för motståndet!

    Tags
    • Råby-Rönö IF Fotboll Herrar
    • Div 5 Fotboll Herrar
  • Stigtomta besegrade Nävekvarn under köldchock

    Lasse Jansson, fredag 12 maj 2017, 17:14
    Årets seriespel i division 6 Sydvästra ser ut att bli en småputtrig och trivsam tillställning för alla inbjudna. Särskilt som det återigen blir aktuellt att åka till utmarkerna där Tisnarbro och Marsjö-Byle håller till. För all del är även Bie en aning exotiskt men de ligger i alla fall längre in i vårt fagra landskap. Serienamnet "Sydvästra" antyder en geografisk spridning av lagen där jag blir mindfucked av att Mariefred, Västerljung och Telge United finns med. Är jag generös låter jag dock det extremt ostligt placerade Trosa-Vagnhärad passera eftersom de trots allt är hyfsat sydliga i sin läggning. Tyvärr och ytterligt tråkigt att Björnlunda IF/Mölnbo IF fick kasta in handduken precis innan seriestarten.

    publik Stigtomta IP
    Det var inte kylslaget utan snarare svinkallt på Stigtomta IP under torsdagskvällen 

    Under torsdagskvällen fick jag en stund över och strosade ner med kameran till Stigtomta IP där grabbarna i det gulsvarta Stigtomta IF tog emot brukspojkarna från Nävekvarns GoIF. Dagen till ära bjöds odören av nyspridd ​koskit från åkrarna och lämpligaste sättet att andas var genom munnen. Bara. Sånt bjuder man gärna på när man får gäster från kustbandet. Stigtomta IF hade inför matchen spelat 3 tidigare omgångar, inledningsvis en klar förlust mot Bie GoIF (fullpoängare efter fyra omgångar) och därefter ett par segrar över Sköldinge och tidigare nämnda Marsjö-Byle. Nävekvarn, som accepterat en friplats upp till division 6, har två inledande förluster mot TVSK U och Tisnarbro samt en vinst mot Telge United. Ett Nävekvarn vars truppförstärkts med bl.a. återvändarna Lucas Persson Björnlund och Arvid Franzén som tillbringat tid hos IK Tun på Enstaberga IP.

    Stigtomta IF
    Stigtomta IF samlar tankarna inför matchen

    Nävekvarns GoIF
    Nävekvarns GoIF tar sig tid för existentiella grubblerier strax innan matchstart

    Torsdagens division 6-match inleddes lovande. I alla fall ur ett åskådarperspektiv. Inom loppet av de första 60 sekunderna ordnade lagen var sin rejält vass målchans. Öppna spjäll, svängdörrar eller bara yrvaket? Första halvlek kom att präglas av hyfsat optimistisk fotboll med anfall som primär sysselsättning. Måhända slarvades det i passningsspelet emellanåt men avsikterna och andemeningen var god.

    I 11:e minuten kan en ohotad Mikael Hjelm trycka in 1-0 för Stigtomta från halvdistans. Lika generöst med utrymme fick sedan Nävekvarns Tobias Jonson när han i 18:e minuten avancerar centralt i planen och kvitterar till 1-1.

    Mikael Hjelm Stigtomta IF
    Stigtomta IF:s Mikael Hjelm har här avlossat skottet fram till 1-0

    Tobias Jonson Nävekvarns GoIF
    Tobias Jonson i Nävekvarns GoIF kvitterade fram till 1-1

    Hemmalaget tog kontroll på taktpinne och match med ett något högre passningstempo och mer rörelser. Intentioner från bl.a. Viktor Niemi, Niklas Wennerberg och Jonathan Erlandsson Andersson lovar gott för framtiden om precisionen blir snäppet bättre. Att Niklas Wennerberg kommit till föreningen efter många år i Hargs BK:s tjänst är nog att betrakta som en ordentlig förstärkning. Spelare med så mycket näsa för mål gör liksom inte ont att ha i truppen. Han slog till i 33:e minuten när han volleylobbar över en utrusande (och mycket duktig) Sebastian Fagerström i Nävekvarns mål. 2-1 på resultattavlan (som sedan i höstas saknar fungerande matchur...)

    Niklas Wennerberg Stigtomta IF
    Niklas Wennerberg har till denna säsong valt bort det himmelsblåa matchstället i Hargs BK till förmån för Stigtomta IF:s gulsvarta

    Stigtomta ville mer och skapade också mer. Ännu ett anfall på högerkanten gav ett inspel snett inåt bakåt och Viktor Niemi kunde från nära håll knoppa in 3-1 i 39:e matchminuten. Så långt kunde man konstatera att värmen från spelet åtminstone hjälpligt motade kylan från nejden.

    Viktor Niemi Stigtomta IF
    Viktor Niemi gjorde Stigtomta IF:s 3-1-mål ​med huvudet men visade ​under andra halvlek upp en tämligen okalibrerad skottfot då alla skott gick minst 5 meter över målet. Det blir nog bättre vad det lider.

     Andra halvlek blev spelmässigt en ökenvandring. Dock inte en promenad i öknen under de varma timmarna i dagsljus utan snarare i nattens köld. Inte mycket hände och inget av lagen lyckades med sina föresatser. Kvällens domare fick lite mer att göra men det blev egentligen inte riktigt tjurigt, bara småsurt.

    domartrio
    Kvällens domartrio med huvuddomare Djeve Sadrisson i mitten, flankerad av assisterande domarna Nizami Hashimli och Elvis Alilov

    Ett mål trillade in under andra halvlek och ännu en gång var det Stigtomta IF:s Niklas Wennerberg som höll sig framme. På en retur efter Marcus Larssons avslutsförsök fastställer Niklas slutresultatet till 4-1 i 76:e matchminuten.

    Jag lägger nu denna division 6-match till handlingarna. Som arv från mitt besök får du ett bildgalleri som du hittar HÄR >>>

    Mot nya utmaningar och äventyr!
    Tags
    • Stigtomta IF Fotboll Herrar
    • Nävekvarns GoIF Fotboll Herrar
    • Division 6 Sydvästra Fotboll Herrar
  • Tuns damer kryssade på Backavallen

    Lasse Jansson, måndag 08 maj 2017, 22:56
    Så var jag tillbaka på Backavallen igen. I fotbollssammanhang var det knappt ett år sedan jag var där för att bevaka DFK Värmbols möte mot IFK Nyköping i division 1. Under vintern har det varit en annan sport som dragit mig mot Katrineholm; bandyn. Nu är vi med viss tvekan framme vid sommarhalvåret 2017 och DFK Värmbols damer, degraderade ​efter fjolårets deltagande i division 1, spelar i samma division 2-serie som bl.a. IK Tun. I min värld fanns inget som passade bättre än att se länsderbyt på Backavallens kortsnaggade naturgräs. Vore det inte för det absolut svinkalla regn som strilade ner på oss under den tidiga söndagskvällen var det absolut värt mödan att åka Stigtomta-Katrineholm t.o.r.

    damfotboll publik Backavallen
    I den inte allt för månghövdade publiken såg jag på fotot i efterhand att tidigare KAIK- och Valla IF-tränaren Bosse Sedell satt på läktaren med sin familj

    Fjolårssäsongen blev inte särskilt bra för vare sig DFK Värmbols eller IK Tuns damer. Värmbol åkte som nykomlingar ( de fick förvisso en "gratisplats") ur division 1 och Tun klarade klarade sig med nöd och näppe kvar då de återtog en plats i division 2. Till denna säsong har båda lagen förstärkt sina trupper med några meriterade spelare. Spännande utveckling i båda lagen. Ambitionen hos Värmbol är en omedelbar återkomst till division 1 medan Tun inte utåt talat om något annat än en placering betydligt högre än ifjol.

    DFK Värmbol tränare
    DFK Värmbols tränare Lars Hedman och huvudtränare Thomas Lennström såg lätt besvärade ut efter inledningen av matchen mot IK Tun på Backavallen och 0-2 i baken

    ​Lagens möte i division 2-seriens tredje omgång föregicks av ett träningsmöte i våras som slutade 2-1 till IK Tun. Värmbol har därefter inlett seriespelet med en vinst och en oavgjord medan Tun förlorade sin premiär på bortaplan men följde sedan upp det med att ta en trygg hemmaseger i omgång två. Ovisst och svårtippat var alltså bara förnamnet inför lagens möte söndagen den 7:e maj.

    IK Tun tränare
    IK Tuns ledarstab är stor och denna gång representerades de av målvaktstränarna Tomas By och Kjell Hallkvist samt huvudtränare Henrik Björnfot. Även lagledare Lena Karlsson (stort tack för kaffet ​förresten) finns där någonstans bakom Kjell i avbytarbåset.

    Söndagens match hade delvis två ansikten. En synnerligen chansfattig första halva och en öppnare andra halva. Som en röd tråd genom hela matchen får man dock framhålla båda lagens disciplinerade försvartsspel (med små undantag vilket inte heller är konstigt med så pass mycket kompetent folk i anfallspositionerna). Första halvleken inleddes med att Tun fick rulla boll i backlinjen helt ostört. När suveräna mittbacken Hanna Johansson tyckte sig se en öppning eller lovande löpning lade hon bollen i en lyra till någon av sina lagkamrater högre upp i planen. Ungefär som Olof Mellberg under Lagerbäck-dynastin. Anfall som ledde till avslutsförsök var lätträknade och trots att Tun plötsligt ledde med två mål hade inga anfall med avslut på mål levererats från något av lagen. Jodå, Tun tog ledningen redan i 5:e minuten i samband med en hörna som vassa Emmelie Jönsson höll sig framme på och sedan utökades ledningen då Hanna Johansson knoppade in en frispark i 20:e minuten.

    Emmelie Jönsson IK Tun
    IK Tuns notoriske målskytt Emmelie Jönsson inledde målfabrikationen på Backavallen mot DFK Värmbol

    Hanna Johansson nickmål
    Här nickar IK Tuns Hanna Johansson in 0-2 i 20:e minuten

    IK Tun Hanna Johansson
    En rättvänd Hanna Johansson för bättre igenkänningsfaktor

    Ett resolut och rejält spelande IK Tun tillät inte gästerna nämnvärt mycket på sista tredjedelen. Framförallt imponerades jag av Hanna Johansson som var grymt säker. i 32:a minuten lyckas dock Värmbol nå igenom och en överspelad Julia Svensson i Tun-målet fick se en hård boll passera lågt förbi sig. På mållinjen stod dock Hanna och rensade. Dock skulle hemmalagets reducering komma innan halvleken var slut och det skedde i 42:a minuten efter en offensiv hörna för Tun som ledde till en lång rensning som nådde en spjutspets hos Värmbol och efter en rusch kunde Lisa Moberg rulla in bollen i bortre burgaveln.

    Lisa Moberg DFK Värmbol
    DFK Värmbols Lisa Moberg till höger i duell mot IK Tuns Vanessa Fleetwood

    Hemmalaget var spelförande i andra halvlek och kom närmare och närmare en kvittering. Till sist kom 2-2, som också fastställde slutresultatet, när Ebba Eriksson från långt håll prickskjuter in bollen bakom Julia Svensson.

    Ebba Eriksson DFK Värmbol
    Här trycker Ebba Eriksson till med en bredsida som ger 2-2 på Backavallen i division 2-mötet mot IK Tun

    I mina ögon gör IK Tun en bra bortamatch. Utdelningen i inledningen av matchen var 100%-ig men visst skapade de ytterligare några chanser innan matchen var färdigspelad. Framförallt gjorde laget en gedigen försvarsinsats. DFK Värmbol i sin tur startade onödigt försiktigt, måhända av respekt för sin motståndare. Att det finns potential och kompetens i laget råder det dock ingen tvekan om. Starkt att vända 0-2 på det sätt som gjordes. Det oavgjorda resultatet får anses som det mest logiska efter denna kamp.

    Extra roligt var det att se Katja Andersson tillbaka i det gröna laget. Hemma från USA sedan fredagen och inte helt befriad från jetlag gjorde hon ett par inhopp. Här har Tun en sommarförstärkning som heter duga.

    Katja Andersson IK Tun
    Katja Andersson är tillfälligt tillbaka till IK Tun och förstärker i division 2-spelet framöver

    Jag har skrapat ihop ett bildgalleri med 130 bilder från söndagens match och du hittar bilderna HÄR >>>

    Peace out!
    Tags
    • IK Tun Fotboll Damer
    • Div 2 Östra Svealand Damer
  • Kvällsfolkrace på Björshult

    Lasse Jansson, söndag 07 maj 2017, 14:04
    Fredagskvällen var generös på många sätt. Solen sken och för en gångs skull bjöds även på relativ värme ända in mot skymningen. Ur vinderdvalan hade de mest buckliga av bilar väckts upp och tagits fram ​från ladorna, verkstäderna och garagen. Det var dags för folkracetävling i SMK Nyköpings regi på Björshultsbanan utanför Nyköping.

    motljusstänk folkrace
    Trots avskalad enkelhet ​behöver folkracebilarna vindrutespolning som funkar. En viktig detalj på bilar som annars inte handlar om särskilt mycket finlir.

    Jag visste inte mycket om vad som väntade mig på Björshultbanan denna gång. Nej, jag har aldrig sett folkrace tidigare. Jag var nog inställd på avsevärt mycket mer knuffande och puffande, roterande bilar och plåtskav ute på banan. Istället fick jag för 60 kronor i entré en fartfylld tillställning med många skickliga förare där bilens egenskaper inte dominerar. Folkrace gjorde skäl för sitt namn på mer än ett sätt, ett 1000-tal åskådare hade sökt sig till banan under fredagskvällen. Snacka om att motorsporten lockar!

    Björshultsentrén
    Björshultsentrén slussade igenom ett 1000-tal åskådare under fredagskvällen

    folkracepublik kantar Björshultsbanan
    Publiken kantade stora delar av Björshultsbanan med björkarnas skira vårgrönska i ryggen

    Jag gillade det jag såg när jag, timmen innan första start klockan 17.30, gick runt på området. Precis som jag vittnat om tidigare kräver motorsport många funktionärer. Efterhand som jag visar mig i dessa sammanhang blir fler och fler ansikten bekanta för mig. Genomgången som tävlingsledaren Hampus Juteryd hade med den stora gruppen banfunktionärer handlade i stor utsträckning om säkerhet, både den egna och förarnas. Bra där.

    funktionärsgenomgång SMK Nyköping folkrace
    Genomgång med kvällens banfunktionärer vid klubbhusets gavel på Björshultsbanan

    Förarna i det 50 ekipage starka startfältet gick till fots runt banan och rekognoserade. I depåområdet rådde lugn där det mesta var fixat och klart med bilarna inför första starten. Borta var de enorma bussarna från rallycrossen i måndags, nu var det spartanska presenningar som enda "verkstad" för den folkliga motorsportgrenen.

    bangenomgång Björshult
    Inspektion av startplattan och bangenomgång inför Kvällsfolkrace på Björshult

    1D4_0191_depåområdet
    Depåområdet på Björshult under folkracetävlingen på fredagskvällen

    När tävlingsledningen med stf tävlingsledaren Jörgen Adolfsson i spetsen hade förargenomgången på startplattan inför tävlingen handlade det bland annat om motorsportens värdegrund. Jag uppskattade denna lite djupare del av ramverket som de aktiva har att förhålla sig till. Samtidigt funderar jag över vad som triggat att motorsportförbundet behöver få ut värdegrundsbudskapet i samband med tävlingar (om det inte ​räcker med att jobba med sådant på klubbnivå).

    förargenomgång folkrace Björshult
    Förarna inför Kvällsfolkrace på Björshultsbanan får en genomgång av tävlingsledningen

    tävlingsledningen SMK Nyköping folkrace
    Jörgen Adolfsson (med röd keps) går igenom regler m.m. inför Kvällsfolkrace på Björshult

    Det vändes hamburgare i kiosken vid klubbhuset så det stod härliga till. För många blev detta gourmetmiddagen denna fredagskväll. Tävlingsstarten kl 17.30 öppnade liksom inte upp för några alternativ på hemmafronten.

    hamburgare SMK Nyköping
    Det vändes och krängdes mängder av hamburgare utanför SMK:s klubbhus

    Mitt önskemål att få fota från innerplan infriades och med orange väst klev jag ner över banan och sökte mig efterhand ner till den bortre änden. Här ser jag den första kritiska kurvan men också den långa rundel där det går att fota i flera olika vinklar. Till skillnad mot måndagens rallycrosstävling fick jag dela gräsytan med massor av släpkärror. Tävlingsbilarna måste ju ta sig till banan på något sätt och då är bilkärror praktiska.

    släpkärror Björshultsbanan
    Där nere till höger, på "min" fotoplats, stod många av kärrorna som tagit folkracebilarna till Björshult

    Kvällsfolkrace blev denna gång inte någon direkt framgångssaga för de lokala åkarna. Det fanns flera stycken från bl.a. SMK Nyköping och Gnesta MK i startfältet men som bäst lyckades Valdemar Nord i sin knögliga Volvo när han med en placering bommade B-finalen. I Juniorklassen, endast 4 bilar stor, gjorde Lucas Carlsson ett positivt intryck. Segrade i seniorklassen gjorde Fredrik Björk från Södertälje KRC i en Saab med startnummer 11. I juniorklassen var Kalle Gustafsson från Haninge MK, med startnummer 102 på sin Toyota, starkast. Bästa förare från SMK Nyköping blev Marcus Naessen med en 14:e-plats, tätt efter ovan nämnde Valdemar Nord.

    My Adolfsson Haninge MK
    Haninge MK:s My Adolfsson bytte måndagens rallycross mot folkrace i en Volvo. En heatseger i tredje omgången ska ses som en fjäder i hatten.

    Robin Norling SMK Nyköping
    SMK Nyköpings Robin Norling var grymt laddad för att köra folkrace och passade på att låna syster Elins Opel när hon var på weekendresa vilket bl.a. ledde till drivaxelhaveri efter en mindre mild smekning av sandvallen i rundeln där jag stod och fotade.

    Lucas Carlsson SMK Nyköping
    SMK Nyköpings junior Lucas Carlsson i kvällens sista solstrålar på Björshultsbanan

    Valdemar Nord Gnesta MK
    Gnesta MK:s Valdemar Nord i något som innerst inne är en Volvo. Ringrosten i början av tävlingen var påtaglig, enligt Valle, men en heatseger i tredje omgången visade att han vet vad han pysslar med.

    Idén kring folkrace tilltalar. Ekonomi ska inte vara hinder att hålla på med motorsport. För en person likt mig med tummarna mitt i händerna är det nog inget att satsa på. Kan man inte klara av de obligatoriska mekaniska problemen är man rökt. Likaså bör man veta hur en förbränningsmotor funkar (och inte funkar) utöver uppenbara saker som att den behöver bensin... Hur som helst ​gör folkrace skäl för namnet. Familjeengagemanget märktes både på åskådarplats och i depåområdet.

    folkrace som familjeaktivitet
    Även jag såg till att göra folkrace till en familjeaktivitet i och med att delar av familjen följde med till Björshult på fredagskvällen. Mycket till sällskap var jag dock inte eftersom jag stor på innerplan och fotade :-(

    Under inledningen av tävlingen (åtminstone) var det flera representanter från media på plats. Han som hade störst kamera var snubben som filmade för SVT. Måhända blev det ett inslag i Östnytt (om det finns kvar) eller liknande. Jag nöjde mig med stillbilder och många, många blev det att gallra bland. Experimenterandet med att panorera fortsatte och det kräver träning innan det sitter. Samtidigt vill jag ju få med så många av deltagarna som möjligt. Du hittar ett bildgalleri med 215 bilder HÄR >>>

    SVT
    Kameramannen passade på att njuta av solskenet mellan heaten på Björshultsbanan

    Folkrace gav mersmak. Mycket mersmak. SMK Nyköping arrangerar en tvådagarstävling med 180 tävlande den 10-11 juni vilket är något jag varmt kan rekommendera. Om jag sedan kommer att vara på plats är en helt annan sak, det finns en fotbollssäsong såsom ledare att ta hand om också.

    Over and out
    Tags
    • folkrace
    • SMK Nyköping
    • Björshultsbanan
  • Svealandscupen i rallycross på Björshult

    Lasse Jansson, onsdag 03 maj 2017, 22:59
    Måndagen den 1:a maj var det SMK Nyköpings tur att arrangera en deltävling i Svealandscupen. En rallycrosstävling som säsongen 2016 inte genomfördes i Nyköping men som jag såg ute på Björhultsbanan året dessförinnan. Rallycross tilltalar mig som motorsportnovis, inte tu tal om annat.

    SMK Nyköping Hampus Juteryd
    SMK Nyköpings unga ordförande Hampus Juteryd under en paus då han kunde lämna ​tävlingsledningstornet på Björshultsbanan

    Deltävlingen på den vårfagra men ack så dammiga Björshultsbanan började klockan 11.00 och jag kom i god tid. Tyvärr kunde jag sedan inte stanna längre än till ca 14.15, då hade de tre kvalomgångarna körts och det var dags för finalpassen. Typiskt, men så kan det bli ibland när man har mycket annat runtomkring sig.

    damm Björshult rallycross
    Rallycrossdeltävlingen i Svealandscupen på Björshultsbanan var en dammig historia

    Motorsport drar folk till tävlingsbanorna. Imponerande många stod och tittade på cirka 30 ekipagen som gjorde upp om titlarna i de två klasser som var aktuella. SMK Nyköping hade 7 anmälda förare men tyvärr kom aldrig Jonas Larsson i sin Bubbla till start. Något knas måste det ha blivit eftersom bilen trots allt stod i depåområdet.

    vattna Björshultsbanan
    Detta hade de kunnat göra oftare (för att skona min kamerautrustning från allt damm...)

    Resultatmässigt blev det en framgång för arrangörsklubben. I klass 2 Super Nationell max 2400 cc segrade Lars-Johan Gummsesson i sin Mercedes C 2,4 och i klass 4 Super Nationell max 2150 cc segrade Rasmus Karlsson i sin BMW E36. Ingen av dessa herrar hade en spikrak framgångssaga under kvalheaten men med vinnarskallar och skicklighet lyckades de båda manövrera sig fram till prispallens översta steg. Grattis!

    Lars-Johan Gummsesson SMK Nyköping
    Lars-Johan Gummsesson, SMK Nyköping, segrade i klass 2

    Rasmus Karlsson SMK Nyköping
    Rasmus Karlsson, SMK Nyköping, segrare i klass 4

    För övrigt nådde SMK Nyköpings Rasmus Carlsson en fin andraplats i klass 2 med sin Volvo S40. I den klassen kom hemmaklubbens Andreas Holm 5:a i den Hyundai I30 som han delar med Kjell Pettersson.

    Rasmus Carlsson SMK Nyköping
    Rasmus Carlsson, SMK Nyköping, tvåa i klass 2

    Andreas Holm SMK Nyköping
    Andreas Holm, SMK Nyköping, femma i klass 2

    I klass 4 blev det inte några direkt framskjutna placeringar för övriga SMK Nyköpings-åkare bakom Rasmus Karlsson. Richard Ådén kom 11:a och Tomas Åström kom 18:e. Värt att notera är också Nyköpingstjejen My Adolfssons 13:e-placering. My tävlar dock för Haninge MK.

    Richard Ådén SMK Nyköping
    Richard Ådén, SMK Nyköping, kom 11:a i klass 4

    My Adolfsson Haninge MK
    My Adolfsson, tävlandes för Haninge MK, kom 13:e i klass 4

    Tomas Åström SMK Nyköping
    Tomas Åström, SMK Nyköping, kunde bara köra ett heat och tvingades därefter bryta vilket gav honom en 18:e plats i klass 4

    I anslutning till varje omgång fick även tre crosskartar åka ut på Björshultsbanan. För mig var det första gången jag såg denna typ av tävlingsfordon och jag tyckte de såg ruggigt fräna ut. Inte helt lätt på gruset med så kort hjulbas men grabbarna som körde var duktiga.

    crosskart
    En av crosskartarna i depån

    Mellan omgångarna fanns det luckor i schemat vilket gav mig möjligheten att trampa runt i depåområdet. Där imponeras man över all aktivitet för att fixa fel eller skador som uppstått med bilarna. Stämningen är trots tävlingshetsen mycket familjär. Vid lunchtid luktade det plötsligt inte brända petroliumprodukter utan mat mitt på området och det kom från en stor wokpanna där det brassades käk till ett par av förarna.

    depå
    Outgrundliga äro förbränningsmotorns vägar...

    Redan nu på fredag (den 5/5) arrangerar SMK Nyköping nästa tävling på Björshult. Då är det Kvällsfolkrace. Åk dit! Från måndagens dammiga äventyr lämnar jag från mig ett arv på 190 bilder i ett bildgalleri som du hittar HÄR >>>

    Tack och på återseende!
    Tags
    • Svealandscupen
    • rallycross
    • SMK Nyköping
    • Björshultsbanan
  • Föregångare, förebild och förbundskapten

    Lasse Jansson, fredag 21 april 2017, 23:55
     Antalet idoler jag samlat på mig genom åren är lätträknade. Utöver David Bowie, Torbjörn Nilsson och ytterligare någon är listan tämligen lättgenomgången. En person som under många år funnits med i den lilla utvalda idolskaran är Pia Sundhage. Tidigare fotbollsspelare och sedan sensommaren 2012 Sveriges förbundskapten. I mitt näst första inlägg på den numera nedlagda fotbollsbloggen Nyköpings Damfotboll spekulerade jag i juli 2011 om det var Pia som skulle bli Thomas Dennerbys efterträdare på förbundskaptensposten. (Ett drygt år innan hon faktiskt blev förbundskapten i Sveriges damlandslag.)

    Jag kan uppriktigt säga att jag beundrar och respekterar Pia Sundhage något alldeles väldigt. Må vara att de riktiga pionjärerna inom svenska damfotboll fanns strax före Pia men det hon sedan gjort för damfotbollen och tjejer i allmänhet samt hennes integritet och personlighet är i alla fall något som står mycket högt i kurs hos mig.

    Pia Sundhage
    Pia Sundhage på Rosvalla i Nyköping för att genomföra ett lättare träningspass med IFK Nyköpings damtrupp(er)

    När informationen gick ut för ett par dagar sedan på IFK Nyköpings hemsida att Sveriges damförbundskapten Pia Sundhage skulle komma till Rosvalla för att genomföra ett träningspass med IFK Nyköpings båda damlag (division 1 och 3) var jag faktiskt förvarnad sedan i måndags. Jag var bara tvungen att smita ifrån mitt jobb en timme innan stängning för att hinna till Rosvallas A-plan till klockan 16.15 då den öppna träningen startade. En sådan chans kunde inte gå mig förbi.

    IFK-spelarna pustar ut när Pia konar upp nästa moment
    IFK-spelarna pustar ut när Pia ​förbereder upp nästa moment

    Jag har befunnit mig hyfsat nära Pia en gång tidigare. Det var flera år sedan på ett fotbollssymposium i Örebro. Då som nu vågade jag mig inte fram för att hälsa. Precis som jag inte vågade mig fram då jag i höstas stod bredvid Anette Börjesson i Linköpings Arenas mediarum. Pia & Anette, fotbollshjältar från 70-talet och framåt med bl.a. Jitex och landslagsspel (fotboll, Anette var ju även badminton- och handbollsspelare) som gemensam nämnare. Det är tur att jag i alla fall har mina kameror som kan hjälpa mig när min försiktighet och blygsel tar överhanden.

    Pia Sundhage
    Det är nästan surrealistiskt att ha haft Pia Sundhage på Rosvalla för en träning med regionens framgångsrikaste damlag

    På bred och välbekant göteborgska instruerade Pia Sundhage sin träningstrupp inför en hyfsat stor grupp åhörare. IFK Nyköpings A-trupp är ju hårt angripen av skaderöta och flera av dessa spelare tvingades sitta i ett av de väderskyddande avbytarbåsen och titta på. Kul att se f.d. IFK-spelaren Edina Begovic bland de tidigare lagkamraterna, men jag noterade även ett par av "mina" tjejer i Stigtomta IF F02-04 på läktar​en, ett par av IK Tuns spelare ​samt nestor Caj Hjelm. Mer om honom senare.

    öppen träning IFK Nyköping Pia Sundhage
    En hel del intresserade och nyfikna titta på när Pia Sundhage tränade IFK Nyköpings damer under den sena fredagseftermiddagen på Rosvalla

    Den oundvikliga frågan var ju varför i hela fridens namn Pia Sundhage befann sig i Nyköping för att genomföra ett träningspass med IFK Nyköpings fotbollstjejer i slutet av april anno 2017. Om jag ska nysta i hela den frågeställningen börjar den tråden hos Ebba Tengroth Landquist. Via Josefina Tengroth (i IFK:s ledarstab) hamnar vi hos Olle Zakrisson, en norrlänning med alla attribut som vi inte förknippar med tystlåtna personer som endast talar på inandning och bara svarar på tilltal. En flygresa från Nederländerna med Pia Sundhage på samma flygplan och saken var som man säger biff. Imponerande, är mitt efterord till hur sjutton detta gick att få i lås.

    Jeremias Varas Neil Franklin Pia Sundhage
    IFK Nyköpings assisterande tränare Jeremias Varas, huvudtränaren Neil Franklin samt Svenska Fotbollsförbundets Pia Sundhage på Rosvallas konstgräsplan A

    Ajax-trianglar är "vardagsmat" i fotbollsvärlden men med klockrena instruktioner blir det så mycket bättre. Spelarna i IFK:s damtrupp lyssnade och genomförde de olika moment som Pia hade förberett under det lätta träningspasset. Regnet kunde inte riktigt hålla sig borta vilket inte heller kulingvindarna gjorde. Det stora skyfallet började dock precis när träningen var över och alla hunnit in under tak.

    genomgång Pia Sundhage Rosvalla
    Pia Sundhage med alla spelare och ledare i IFK Nyköping Dam runt sig på Rosvallas konstgräsplan A

    Så var det Caj Hjelm. Jag nämnde hans namn tidigare i inlägget då han satt på läktaren och iakttog vad IFK och Pia hade för sig. Efter träningen klev han fram till Pia och naturligtvis kände de varandra sedan tidigare. Caj Hjelm är meriterad och har känningar i fotbollsvärlden som går långt utanför Nyköpings stadsgränser. Självklart fortsatte även Caj till Nyköpings BIS fotbollsherrars träning för att byta några ord även med dem.

    Pia Sundhage Caj Hjelm
    Caj Hjelm och Pia Sundhage bytte några ord efter träningspasset som Pia genomfört med IFK Nyköpings fotbollsdamer

    Caj Hjelm John Wall
    Caj Hjelm i samspråk med Bissarnas tränare John Wall

    Jag fick se något jag nog aldrig trodde skulle hända. IFK Nyköpings fotbollstjejer fick en träning med Sveriges förbundskapten. De unga spelarna kanske inte bryr sig om damfotbollens historia i vårt land men de vet i alla fall att så mycket högre upp i hierarkin än Pia Sundhage kommer man inte. Och hon är ju känd från TV... Jag kan varmt rekommendera Jennifer Wegerups bok "Damelvan" för den som vill förstå mer om vad Pia och hennes jämnåriga fick kämpa för när damfotbollen var i sin linda i vårt land.

    Jag gjorde i ordning ett bildgalleri från IFK Nyköpings träning och Pia Sundhagens spektakulära närvaro i Nyköping. Du hittar 80 bilder HÄR >>>

    Jag är starstruck!

    Nu ska jag ägna fotbollspremiärhelgen med att vara med flicklaget på träningsläger i Strångsjö. Luftmadrass och sovsäck, jag har en hel ask Voltaren med mig (jag börjar bli för gammal för det där...)
    Tags
    • Rosvalla
    • IFK Nyköping Fotboll Damer U
    • IFK Nyköping Fotboll Damer
  • United mot Bajen i Damallsvensk premiär

    Lasse Jansson, onsdag 19 april 2017, 23:41
    Det är något alldeles speciellt med seriepremiärer. Förväntningar men också anspänning och kanske en viss osäkerhet på var man står i förhållande till motståndarna. Som spelare har man säkert någon ny lagkamrat i den närmaste omgivningen som man inte kan till 100% ännu. Publiken brukar sällan få se säsongens bästa fotboll presteras under de första omgångarna av säsongen. Nu spelar det väldigt liten roll i just Eskilstuna där den lojala publiken trippar till Tunavallen oavsett omgång eller motstånd i Damallsvenskan för de blåklädda hjältarna i United.

    Tunavallen Eskilstuna panorama
    Tunavallen i Eskilstuna är numera hem för allsvenska lag både på dam- och herrsidan

    Tunavallen läktare på kortsida
    En viss ombyggnation och uppfräschning har skett på Tunavallen till denna säsong i och med att AFC Eskilstuna spelar i herrallsvenskan. Här ser du ståplatsläktare på den ena kortsidan av arenan.

    publik Damallsvenskan Tunavallen Eskilstuna
    2013 åskådare trotsade kylan när Eskilstuna United under Annandag påsk spelade premiärmatchen mot Hammarby IF FF

    Eskilstuna United slutade i fjol på en stark tredjeplats. Deras premiärmotståndare Hammarby kom på andra plats i Elitettan och gör således comeback i landets högsta serie denna säsong. De höll på att åka på en rejäl kalldusch redan en timme innan matchstart då de hamnade i spärrelden från bevattningssystemet som plötsligt slogs på under deras uppvärmning på konstgräset. Från en samlad spelarring till en utspridd skara lätt panikskrattande tjejer inom loppet av tre sekunder.

    plastgräsbevattning Tunavallen
    Det vattnades friskt på konstgräset innan matchstart

    Jag kan inte erinra mig att jag varit uppe i Eskilstuna på någon premiär tidigare säsonger. Nu hade jag mina randiga skäl och rutiga orsaker, inte bara av nyfikenhet på Uniteds nyförvärv. I Hammarby IF spelar sedan tidigare Nyköpingsbekanta Patricia Kaldoyo (reservmålvakt i denna match) men numera också Amanda Johansson. Amanda är fostrad i IFK Nyköping och har ​sedan spelat i Elitettan för Uppsalalaget Sirius. Lite extra kul då jag varit ledare i ett flicklag (93:or) som många gånger kämpat mot det övermäktiga motståndet som Amanda och hennes duktiga kompisar i IFK bjöd på när vi möttes på någon plan i Nyköpingsområdet.

    Jag har fotat Amanda när hon spelat fotboll många gånger tidigare men denna gång var det extra kul. Och nu har du också svaret på varför hon dyker upp på relativt många bilder i bildgalleriet från matchen (som jag länkar till längre ner i detta blogginlägg).

    Patricia Kaldoyo Hammarby IF FF
    Hammarby IF FF:s målvakt Patricia Kaldoyo värmer upp på Tunavallen

    Amanda Johansson Hammarby IF FF
    Lineup med Hammarby IF FF:s Amanda Johansson i sin allsvenska debut som skedde på Tunavallen i Eskilstuna

    Amanda Johansson Hammarby IF FF
    Amanda Johansson ute på planen i Hammarby IF FF:s bortaställ under den allsvenska premiärmatchen mot Eskilstuna United på Tunavallen

    Till Eskilstuna United har det tillkommit några enstaka nya namn. För mig känns det extra roligt att det också är en återkomst i och med att Petra Johansson (tidigare Larsson) åter spelar i laget efter ett års uppehåll p.g.a. barnafödande. Petra var så ruskigt bra i United under säsongen 2015 att hennes spel tog henne till landslaget i säsongens elfte timme och kort därefter förkunnade hon att hon skulle lägga skorna på hyllan (läs; låta graviditet och barnafödande utvisa om det fanns någon fotbollsframtid efter den livsomvälvande resan). Tillsammans med Petra Andersson bildas ett tufft och tätt mittfältspar som jag får finslipa namnet på, men det borde bli något i stil med "Petramuren" eller "Petrornas rike".

    Petra Johansson Eskilstuna United DFF
    Petra Johansson is back in business hos Eskilstuna United

    Vad mer fanns i Eskilstuna Uniteds startelva som var nytt efter vintern? Två nyförvärv kunde jag se och den ena var Hanna Glas från Umeå IK FF. Det klassiska Umeå IK som på något sätt format det moderna damfotbolls-Sverige efter de enorma framgångar man haft. Några år av allt stramare budgettyglar gick inte till sist och laget degraderades till Elitettan efter säsongen 2016. Hanna har anslutit till United tillsammans med bl.a. skotska Fiona Brown, en -95:a med näsa för mål. Det ska bli riktigt intressant att se vad dessa nya spelare kan tillföra till ett välbalanserat Eskilstuna United säsongen 2017.

    Hanna Glas Eskilstuna United DFF
    Hanna Glas återfinns numera i Eskilstuna Uniteds matchställ

    Fiona Brown Eskilstuna United DFF
    Skotska Fiona Brown har anslutit till Eskilstuna United inför säsongen 2017

    En välkänd men också extremt otursförföljd spelare som lämnat Eskilstuna United dök upp på Tunavallen. Men i "fel" klubbdress. Jag tänker på Elena Sadiku, en spelare som p.g.a. två korsbandsskador mestadels fått ägna sina år i United med rehabilitering, men som nått stor popularitet eftersom hon är en glad och mycket trevlig prick. Nu är hon i det närmaste återställd och fortsätter sin fotbollskarriär hos Hammarby IF. Givetvis är hon värd alla tänkbara lyckönskningar. Denna premiärmatch spelades utan inhopp från Elena men förhoppningsvis är hon snart i hetluften igen.

    Elena Sadiku Hammarby IF FF
    Elena Sadiku återfinns numera hos Hammarby IF FF

    Premiärmatchen på Tunavallen blev en inte allt för glimrande tillställning. Skälen har jag nog redogjort för i inledningen av detta inlägg. Det fanns säkert en viss anspänning hos båda lagens spelare och de var nog båda två mer framgångsrika i sitt försvarsspel än i sitt anfallsspel. Hos Eskilstuna United fanns dessutom ett par av fjolårets startspelare på bänken från start och både Mimmi Larsson samt Annica Svensson har haft vissa skadebekymmer. Mimmi fick speltid under andra halvleks sista halva och visade med sitt inhopp att hon tillför och behövs i Uniteds anfallsspel.

    Eskilstuna United startelva 20170417
    Eskilstuna United startelva ​Annandag påsk i premiärmatchen mot Hammarby

    Hammarby IF FF startelva 20170417
    Hammarby IF FF comeback-startelva ​i den Damallsvenska premiären på Tunavallen den 17/4 -17

    Rickard Aspegren, Sara Persson och Josefin Aronsson
    Domartrion Rickard Aspegren (assisterande), Sara Persson och Josefin Aronsson (assisterande)

    Det blev en match där hemmalaget hade kommandot i stort sett hela tiden. Deras bollinnehav innebar visserligen en hel del anfallsförsök men den där sista spetsen saknades. Hammarbys spel var försiktigare men de var disciplinerade och duktiga i sitt försvarsarbete. Några direkt sylvassa anfallsvapen verkade dock inte finnas i verktygslådan denna gång. Matchens enda mål tillkom i 50:e minuten då Fiona Brown viker in från högerkanten och någon meter utanför straffområdesgränsen skickar hon iväg ett ganska beskedligt skott. Bollen slinker mellan Hammarbys målvakt Emma Holmgrens grepp och rullar retfullt långsamt in över mållinjen. En bjudning, javisst, men summerar man bollinnehav, hörnstatistik och anfallsförsök var United definitivt närmare segern även utan detta turliga/oturliga mål.

    Emma Holmgren Hammarby IF FF
    Emma Holmgren i Hammarby IF-målet försöker förtvivlat vända sig om och nå den undanflyende bollen

    Mycket mer har jag inte att skriva om denna premiärmatch. Med stor sannolikhet kommer jag tillbaka till Tunavallen någon mer gång under säsongen och då är jag nyfiken på hur spelet och laget "satt sig". Det är några spelare och positioner som blir extra spännande att se hur de reagerar efterhand som säsongen och motståndarna klaras av.

    För den som velat se de inledande matcherna i Damallsvenskan har årets lösning på streamingfronten varit mindre lyckad. Damallsvenskan.tv är tjänsten man kan prenumerera på för att få 100% täckning av hela säsongen. Jättebra men inte om de tekniska bekymren fortsätter på det sätt som hela första omgången led av. Jag svor över en mindre viktig detalj men INGENSTANS på deras hemsida står det vad ett abonnemang kostar. (Nu har jag tagit reda på vilka ekonomiska villkor de har men jag anser att man måste skriva ut detta vilket de själva duffar på när jag mailar dem. Märkligt.)

    Damallsvenskan.TV
    TV-sändingarna från årets Damallsvenska har inte börjat med någon teknisk succé


    Jag har fått ihop ett bildgalleri med drygt 170 bilder från premiärmatchen som du hittar HÄR >>>

    Over and out
    Tags
    • Eskilstuna United DFF
    • Damallsvenskan
  • Min IFK-drömelva

    Lasse Jansson, måndag 17 april 2017, 13:59
    De första fotbollsmatcher utanför Stigtomtas trygga värld som jag fotograferade var IFK Nyköpings damlag då de spelade seriespel i division 2 säsongen 2010. På den tiden motsvarade division 2-spelet ungefär den nivå som de fortfarande spelar på fastän det p.g.a. serieomläggning heter division 1 nuförtiden. Många matcher på framförallt Folkungavallen har det blivit genom åren. Många otroligt duktiga fotbollsspelare har sprungit framför kameran. Det borde vara en enkel sak att ta ut ett drömlag ur de IFK-trupper som förekommit sedan dess, eller?

    Det visar sig vara knepigare än vad jag först trodde att ställa upp en startelva med de spelare jag kan välja bland. Så pass knepigt att jag behöver ha en bänk med ytterligare ​spelare. Utöver dessa finns så mycket kunnande, kompetens och karaktär och jag vill på intet sätt hävda att mitt val är en absolut sanning. När jag väger prestationer som min drömelva (inkl. avbytare) åstadkommit är det sett över längre tid i IFK Nyköping och i mitt fall är det alltså säsongerna 2010 till 2016. Många duktiga tjejer måste utelämnas och det känns även prekärt att ha tre så extremt skickliga spelare som avbytare till denna drömelva.

    Hur skulle man då ställa upp detta drömlag? Jag kom fram till två fungerande uppställningar med dessa spelare; klassisk 4-4-2 eller mer offensiv 3-5-2.

    Här kommer min IFK-drömelva, formerad för att i första hand spela 4-4-2:

    Målvakt

    Patricia Kaldoyo 120519 Eneby BK
    Patricia Kaldoyo, här fotad den 19/5 2012 mot Eneby BK


    Ytterbackar

    Amanda Johansson 100925 Älvsjö AIK FF
    Amanda Johansson, från möte mot Älvsjö AIK FF den 25/9 2010

    Julina Andersson 140524 Tyresö DFF
    Julina Andersson, från match den 24/5 -14 mot Tyresö DFF


    Mittbackar:

    Hanna Johansson 130907 Rytterne IS
    Hanna Johansson, bild tagen den 7/9 -13 mot Rytterne IS

    Frida Ahlerup 140524 Tyresö DFF
    Frida Ahlerup, här i famnen på Saosann Rammo, den 24/5 2014 mot Tyresö DFF


    Yttermittfältare:

    Fia Jonsson 100807 Bajen DFF
    Fia Jonsson, i match mot Bajen DFF den 7/8 2010

    Tove Almqvist 130525 Västerås IK
    Tove Almqvist, foto från den 25/5 -13 då IFK mötte Västerås IK


    Centralt mittfält:

    Melinda Hall 110430 Enskede IK
    Melinda Hall, fotad den 30/4 2011 i match mot Enskede IK

    Therese Andersson 110702 Stuvsta IF
    Therese Andersson, när IFK mötte Stuvsta IF den 2/7 -11


    Anfall:

    Hanna Persson 120602 Boo FF
    Hanna Persson, på ett regnigt Folkungavallen den 2/6 2012 då IFK mötte Boo FF

    Alma Sjödahl 120421 Smedby AIS
    Alma Sjödahl, fotograferad den 21/4 2012 i mötet med Smedby AIS


    Avbytare:

    Karoline Pettersson 100807 Bajen DFF
    Karoline Pettersson, bild från den 7/8 2010 då IFK mötte Bajen DFF

    Edina Begovic 120908 Tyresö DFF
    Edina Begovic, här från matchen mot Tyresö DFF den 8/9 2012

    Saosann Rammo 120908 Tyresö DFF
    Saosann Rammo, foto från den 8/9 -12 mot Tyresö DFF


    Ovanstående lag skulle kunna göras om för att spela 3-5-2 och då skulle jag förmodligen låta Karoline Pettersson ta plats i startelvan:
    Patricia Kaldoyo
    Julina Andersson - Frida Ahlerup - Hanna Johansson
    Karoline Pettersson - Melinda Hall - Therese Andersson - Tove Almqvist - Amanda Johansson
    Hanna Persson - Alma Sjödahl

    Om jag summerar allt jag sett, det jag tycker & tänker finns det ett namn som definitivt är min MVP:
    Therese Andersson
    Therese är i mina ögon den som haft allra störst betydelse för hur IFK Nyköping ser ut och fungerar i modern tid (läs -10-talet).

    En spelare som inte nämns här ovan men som förtjänar tapperhetsmedalj, lojalitetspoäng och kulturbärarstipendium är Amanda Nordlie. Genom alla år jag tittat på IFK Nyköpings damlag har hon funnits med. Fortfarande oförskämt ung, trots att hon vid det här laget är erfaren och rutinerad.

    Amanda Nordlie 140524 Tyresö DFF
    Amanda Nordlie i Melinda Halls armar den 24/5 -14 då IFK mötte Tyresö DFF


    När jag tittat igenom åratal av bildmaterial fångade jag upp några random bilder som kommer här nedan i form av bonusmaterial, vare sig du vill eller inte...

    Bemir Brkic 110617 BorensIK
    En väldigt ung Bemir Brkic som linjedomare då IFK Nyköping mötte Borens IK den 17/6 2011

    Björnfot Tony Daniel 100807 Bajen DFF
    Den 7/8 2010 såg ledarbänken ut så här hos IFK: Henrik Björnfot, Tony Engwall och Daniel Leppänen

    Melinda Hall 140524 Tyresö DFF
    Melinda Hall efter hennes mål mot Tyresö DFF den 24/5 2014

    Frida Ahlerup 160917 Örebro SK Söder
    Frida Ahlerup segermål på stopptid mot Örebro SK Söder den 17/9 2016 gav en serie bilder som är svåröverträffade


    Nu har jag inte motiverat varje position i min drömelva men så här ser den i alla fall ut. Hur ser din IFK-drömelva ut? Håller du med eller vill du plocka fram spelare från längre bakåt i tiden (som jag tyvärr inte riktigt har samma koll på)?
    Tags
    • IFK Nyköping Fotboll Damer
    • Div 1 Södra Svealand Damer
  • En smula obra IFK

    Lasse Jansson, lördag 15 april 2017, 15:58
    Efter IFK Nyköpings division 1-damers seriepremiär, som slutade med förlust 2-4 mot fjolårets tabelltreor Boo FF, går mina tankar i första hand till Maja Björklund och Julina Andersson. De båda tvingades utgå skadade i var sin ände av matchen. Oklart skadeläge men enligt uttalanden i Södermanlands Nyheter är Majas skada kanske inte så farlig och för Julina är det åter en knäskål som hoppat ur position. Givetvis tungt ur ett trupphänseende men allra främst för de drabbade spelarna. Vi har denna vinter räknat in allt för många skador på våra lokala damfotbollsspelare, det räcker nu!

    Maja Björklund IFK Nyköping
    En tidig skada tvingade IFK:s Maja Björklund att hoppa av planen och ge plats till inhoppande Saosann Rammo

    Julina Andersson IFK Nyköping
    IFK Nyköpings Julina Andersson blev utburen på bår med 5 minuter kvar av premiärmatchen

    aprilväder seriepremiär IFK Nyköping Dam
    Seriepremiären för IFK Nyköping bjöd på aprilväder när det är som värst

    Några dagar innan fotbollsdamernas premiär i division 1 lockades jag att vara med i IFK Nyköpings tips. Ett kul initiativ som både engagerar och ger pengar till verksamheten. Jag är en usel tippare men när jag nu "tvingades" tänka till hamnade, i min teoretiska modell, IFK Nyköping på en sjätteplats i tabellen där Långfredagens premiärmatch mot Boo FF enligt mitt tips skulle ha givit ett meriterande kryss. Det sprack på en gång. Jag konstaterar dock att årets division 1-serie är rejält trixig med många väldigt kompetenta lag.

    IFK Nyköpings startelva 170414
    IFK Nyköpings startelva i premiären av Division 1 Södra Svealand den 14/4 2017

    Boo FF startelva 170414
    Boo FF:s startelva den 14/4 -17

    En del nytt finns i IFK Nyköpings damlag inför säsongen 2017. Å andra sidan visade matchen mot Boo att vissa problem kom upp till ytan som jag såg för första gången efter sommaruppehållet säsongen 2015. Vad då, det var ju säsongen då IFK vann serien och fick kvala mot Holmalund?! Jo visst, IFK Nyköpings trupp är fylld av talang, träningsvilliga unga spelare, bollvinnare, karaktärsspelare och avslutare. Men när kollektivet inte lyckas ta gemensamt ansvar för spelet spricker det emellanåt. Då saknas den motor och draghäst som man kan sätta framför lasset. Jag vet att jag tjatar, men playmakers som tidigare Therese Andersson eller hennes arvtagare Melinda Hall växer inte på träd. Deras briljanta egenskaper har enligt mig byggt det som blivit IFK Nyköpings moderna framgång i division 1-spelet. Nu finns ingen av dem i truppen och då måste man naturligtvis förhålla sig till det.

    Domartrion Danial Parsapour, Tony Neander och Elvis Alilov
    Domartrion Danial Parsapour​ (skymd), huvuddomaren Tony Neander ​samt Elvis Alilov

    IFK Nyköping kom under extrem press från första stund i mötet mot Boo FF på en snöigt Rosvalla. Ideliga räder in genom och runt trebackslinjen skapade oreda och panikrensningar. Hela lagets försvarsspel haltade, jag vill inte peka ut de tre spelarna längst bak. Bollinnehavet vid bollvinst var allt för kort, slarvigt passningsspel gav motståndarna kontrollen på nytt. Det var som om laget försökte sig på ett svårare en- och tvåtouchspel som de inte behärskade. En sammanhållande länk som kunde hålla i bollen tills laget samlat sig och ställa om till anfallsspel saknades. Någon som klev fram och sa "lugn, jag tar hand om det här". När det kollektiva och delade ansvaret fallerar kan en sådan spelare vara mycket värd. Nu blev det tyvärr hafsigt, ängsligt och en smula ihåligt.

    coach Neil Franklin IFK Nyköping Dam
    Huvudtränare Neil Franklin kommer närmast från damlaget i Hargs BK

    IFK Nyköpings damer har kvalitéer även utan en regista likt Andrea Pirlo. Det är alldeles för tidigt för mig att dra några slutsatser om deras påbörjade säsong utifrån det som visades upp under Långfredagen. Jag har inte bevakat någon försäsongsmatch, jag har inte sett nykomlingarnas kvalitéer eller vad nya huvudtränaren Neil Franklin tillfört. Boo FF var hursomhelst ett lag som stod upp mycket bra i det fysiska spelet och även i det kvicka vägvinnande spelet. Med stor säkerhet ett lag för toppen av division 1-serien dit jag även räknar in bl.a. Sätra SK, IF Brommapojkarna och kanske också tidigare Elitettan-laget Älta IF.

    Boo FF klack
    Jättekul att Boo FF hade med sig en egen klack till det väderpinade Rosvalla under seriepremiären. De både syntes och hördes bland det 100-tal åskådare som trotsade vädermakterna.

    Till årets IFK Nyköping har amerikanska Kelly Andres återvänt. En arbetsvillig yttermittfältare som inte riktigt fick allt att stämma i premiärmatchen. Hon plågades med stor säkerhet av vintervädret men det kommer bättre tider. Nya i IFK är även Emilia Larsson från Linköpings FC samt Frida Kalm, senast i DFK Värmbol. Här kommer denna trio i en enkel bildpresentation:

    Kelly Andres IFK Nyköping
    IFK Nyköpings amerikanska Kelly Andres

    Emilia Larsson IFK Nyköping
    IFK Nyköpings nyförvärv Emilia Larsson

    Frida Kalm IFK Nyköping
    IFK Nyköpings andra nyförvärv Frida Kalm

    IFK Nyköping kommer att skaka av sig premiär​förlusten och ta lärdom av erfarenheterna. Det är jag helt övertygad om. Jag har sett dem spela premiärmatcher tidigare då det inte gått så vidare bra men de har visat att de har förmågan att studsa tillbaka. Anspänningen inför en premiär kan vara svårhanterlig, en viss övertro på sin egen förmåga kan smyga sig in och landar man i detta brukar framförallt osjälviskt och hårt arbete i alla lagdelar löna sig. Så tolkar jag också de som uttalade sig till lokaltidningen efter matchen.

    IFK Nyköpings första seriemål säsongen 2017 gjordes inte helt oväntat av Alma Sjödahl. Hon kommer att bidra med mycket även denna säsong med sina offensiva spetskvalitéer. När sedan nyförvärvet Emilia Larsson tidigt i andra halvleken gav hemmalaget ledningen med 2-1 borde det kanske varit vändpunkten i matchen men hennes mål kvitterades och åts upp av motståndarlaget tämligen omgående.

    Alma Sjödahl IFK Nyköping
    Alma Sjödahl stod för IFK:s första seriemål säsongen 2017

    Jag vill lyfta en tjej som med mod, fart och teknik löste mycket på stor yta under mötet mot Boo. En spelare som är väldigt ung men ​som inte lät yttre omständigheter distrahera eller utgöra några hinder. Lisa Flisell är verkligen en talang som har tagit chansen i IFK och hon kommer att fortsätta utvecklas. Var så säker.

    Lisa Flisell IFK Nyköping
    IFK Nyköpings Lisa Flisell var enligt undertecknad bäst i hemmalaget ​under premiären

    Jag och mina kameror kämpade för att hålla fokus under snövädret som rådde under hela matchen. Ibland jagade autofokusen snöflingor istället för spelare. Ingen situation jag är helt van eller bekant med trots några år med sportfotografering. Effektfullt blir det i alla fall med alla snöflingor i bilderna. ​Dessa bilder blir knappast använda i några andra sammanhang tack vare de extr​aordinära yttre omständigheterna. Du hittar mina 130 bilder i ett galleri HÄR >>>

    Jag tackar de båda lagen för det som bjöds och önskar lycka till i det fortsatta seriespelet!
    Tags
    • Rosvalla
    • IFK Nyköping Fotboll Damer
    • Div 1 Södra Svealand Damer
  • Gripen gav det en ärlig chans

    Lasse Jansson, tisdag 04 april 2017, 21:20
    Söndagen den 2:a april 2017 spelades näst sista omgången av kvalet till HockeyEttan Östra. De två topplagen Tyresö Hanviken SK och Gripen HC möttes i Rosvallas Stora hall och matchen slutade 2-4 (0-2, 0-1, 2-1). I och med detta ​​säkrar Tyresö Hanviken med stor sannolikhet seriesegern och avancemanget till division 1 säsongen 2017/18. Här nedan kommer mina tankar ​om matchen, den fantastiska inramningen, den mindre berömvärda isen och i förlustens stund även en uppmuntrande ryggdunk till Gripen med stränga order om en maximalinsats i sistarundan mot Tumba.

    Rosvallas Stora ishall
    Rosvallas Stora ishall står redo för rafflande hockeykval

    De avslutande fyra rundorna i kvalet till HockeyEttan Östra duggar lika tätt som det obligatoriska midsommarregnet. Svetten ska liksom inte få en chans att torka in i grejorna. Har man flyt är ett tätt matchande helt okej men om det börjar tjura till sig är det stor risk att man förblir i formsvackan. Gripen HC och Tyresö Hanviken hade båda inför söndagens möte en positiv trend och hade skaffat sig ett trepoängsövertag på jagande lag. Att spelordningen och slumpen fixat denna match var något som hemmalaget Gripen HC tackade extra mycket för. Ishockeyintresset i Nyköping är stort och publiken strömmade till. Mäktiga 2017 åskådare sökte sig till Rosvalla för att se den ovissa toppmatchen.

    Gripens ishockeypublik i kö
    Det försenade insläppet skapade lång köbildning i Rosvallas foajé

    Matchstarten var utlyst till klockan 18.30 och insläppet skulle börja klockan 17.30. Dessa planer sprack då helgens JSM drog ut på tiden. I tre dagar har landets allra bästa klubblag i J18 och J20 gjort upp om SM-titlarna och vi som stod i kö för Gripens match fick finna oss i att titta på glädjerusiga MODO-anhängare släntra ut i långsam takt genom de dörrar som vi så gärna ville äntra. Jodå, MODO vann det som gick att vinna och ordningen är därmed återställd ​vad gäller ishockeyns plantskoleplacering.

    Intro Didrik Bohlin Gripen HC
    Gripens målvakt Didrik Bohlin skrinnar in på isen under introt (som tyvärr endast blev i ett rött lampsken och denna gång helt utan eldslågor)

    De senaste veckorna har isproblemen avlöst varandra på Rosvalla. De två ishallarna hänger tydligen ihop i ett och samma kylsystem och när det sprang läck i ena hallen bildades luftfickor i rören som sedan flyttade problemen även till den stora hallen. Åtgärdat för gott? Icke, under den viktiga JSM-helgen uppstod nya problem med luftfickor som gjorde att inte isen frös som den skulle och det blev väl inte heller bättre av en månghövdad publik i stora hallen som hade fräckheten att alstra värme, andas och annat sånt där tjafs. N​ej, förbättringar måste ​ske, så här kan vi inte ha det kommande säsonger.

    trogen bortaklack Tyresö Hanvikens SK
    En trogen skara supportrar från Tyresö Hanviken hittade en vägg att fästa sin flagga på

    Om inte annat så höll ju IFK Tumba IK på att få psykbryt ​som en följd av Rosvallas isproblem då de skulle spela mot Gripen den 22/3. En match som flyttades fram och fastställdes av förbundet till den 24/3. Förståelsen från Tumbas sida var obefintlig och anledningen till att jag tar upp denna incident är att Gripen i sin avslutande kvalmatch möter Tumba på deras hemmaarena. Känslorna var allt annat än kamratliga i efterspelet av den matchen och avhängda Tumba kommer nog att "gå över lik" för att ge Gripen en näsbränna...

    Rosvalla iskvalitet
    Tveksam iskvalitet i Rosvallas Stora ishall. Domaren under kvalmatchen fick raka av vatten längst sargen innan andra perioden kunde påbörjas.

    Inför Gripens och Tyresö Hanvikens möte grubblade jag en hel del på hur det skulle gå. Att tippa är väl inte min starka sida (om jag nu har någon överhuvudtaget) och det enda jag kunde göra var att dra slutsatser om tidigare resultat. Jag har sett Gripen möta Tyresö Hanviken på Rosvalla ett par gånger denna säsong och då har Gripen vunnit (knappt). Senaste mötet under det pågående division 1-kvalet i Tyresö Ishall ​vanns av Tyresö Hanviken. Min gissning handlade därför om vilket lag som var mest och bäst mentalt förberedda. Det visade sig inte bara handla om detta när Tyresö Hanviken vann den viktiga matchen i söndags med 4-2 och närapå nollade Gripen (innan de sena reduceringsmålen kom).

    tränarsnack innan match
    Gripens assisterande tränare Jens Öhling (med ryggen mot kameran) småpratar med några av ledarna i Tyresö Hanviken innan match

    Jag är övertygad om att Gripens spelare kom laddade och taggade till max inför matchen. Det var bara det att min upplevelse av Tyresö Hanvikens spelare var att de var minst lika beslutsamma. Jag stod i fotobåset bredvid bortalaget under den viktiga första perioden och uppfattade en kollektiv beslutsamhet som var påtaglig. Ett lugn och en harmoni präglade laget. Det var givetvis också så att grabbarna från Tyresö Hanviken fick ännu mer råg i ryggen av ledningsmålet i mitten av första perioden. Allra helst som de kunde se sin trygga sista utpost Marcus Due-Boje stoppa riktigt fina Gripen-anfall i matchinledningen. Sådant spelar mycket stor roll.

    Marcus Due-Boje Tyresö Hanvikens SK
    Omöjlig! Tyresö Hanvikens SK:s målvakt Marcus Due-Boje var en av anledningarna till att Gripen fick se sig besegrade i söndagens kvalmatch.

    Att vara som bäst när det gäller är en klyscha som har ovanligt mycket substans. Inte bara inom sportens värld, men vi nöjer oss med att hålla oss inom den komfortzonen i detta sammanhang. Tyresö Hanviken har i tidigare möten på Rosvalla visat upp ett stabilt försvarsspel men lite osäkert och svajigt anfallsspel. Många gånger har de langat in fladderpuckar mot mål och sedan inte haft så mycket mer att följa upp med. I söndagens möte var det andra bullar. Jisses s​om de anföll. Hoppsan som de sköt. Jag vet inte var det kom ifrån. Gripen var det spelförande laget som hade mest puck men när gästerna vann pucken nere i egen zon blev det full kareta mot Didrik Bohlin i Gripens mål. Sylvasst, svårstoppat och effektivt.

    publik Gripen Rosvalla
    Över 2000 personer bänkade sig för att titta på Gripens kvalmatch. En publiksiffra som i stort sett alla division 2 OCH division 1-lag torde vara avundsjuka på.

    Nog om Tyresö Hanviken som vann fair and square. Jag har lite svårt för uttrycket "vann rättvist" men i brist på alternativa formuleringar får jag använda mig av det. Till saken hör nämligen att jag tycker Gripen gjorde en bra match. De står upp, de har glöden, de slarvar inte, äger pucken och skapar tillräckligt framåt. "-Men de vann ju inte!", är en helt legitim invändning. Det finns alltid möjligheter att gräva fram en massa om & men. Javisst, men det finns inte på kartan att jag rekommenderar grämelse och bitterhet i detta läge. Aldrig. Gripen HC är nykomlingarna i division 2 som plötsligt finner sig i sitsen att de spelar seriefinal i kvalet mot division 1 med två omgångar kvar. De har ett spelarmaterial innehållande allt från grabbar som nöjt sig med division 4-spel under flera säsonger till spelare med division 1-meriter från bl.a. Nyköpings Hockey-tiden. Chanserna de skapar mot Tyresö Hanviken, i inledningen av första perioden, i andra perioden då jag räknar in en klockren ribbträff samt det desperata trycket i slutet trots att det står 0-4 på tavlan, skulle ha sänkt vilket annat lag som helst. Tyresö Hanviken var überstarka denna gång och förtjänade sin seger genom att besegra en så pass bra motståndare.

    Vill man leta ännu längre ner i säcken av om & men hittar man också frånvaron av lagkaptenen och ställföreträdande lagkaptenen hos Gripen. Både Johan Norberg och Adam Thim är stora ledargestalter och härförare, absolut ett jätteavbräck att de p.g.a. rejäla skador inte kan vara med ända in i kaklet denna säsong. Nu visar andra lirare att de kan ta ansvar och idrottens värld är sådan, skador kan inte undvikas i en så tuff fysisk sport som ishockey.

    Under de senaste kvalmatcherna har jag fått se två spelare som visat på egenskaper som jag vill se mer av i det framtida Gripen HC. Unga spelare som har helt olika ingångar i laget och förmodligen också hos den stora hockeypubliken i Nyköping. En värvades in sent under säsongen som poängkungen från Trångsund medan den andra smugit in med epitetet sargkrigare utan att dra några jätterubriker. John Moberg är en teknisk snabbskrinnare med näsa för mål som jag verkligen tycker är kul att se. Han har knappt hunnit acklimatiserat sig och har potential för mera. Mycket mera. Rasmus Johansson är den unga men tunga pjäsen som via Gnesta IK tillbringat tonåren hos Södertälje SK. De senaste två matcherna har han luftats flitigare och verkligen tagit för sig på ett lovande sätt. Framtid!

    John Moberg Gripen HC
    John Moberg stod för reduceringsmålet som också fastställde slutresultatet till 2-4 (läckert framspelad av centergeniet Albin Ivarsson-Hamberg)

    Rasmus Johansson Gripen HC
    ​Rasmus Johansson har de senaste matcherna visat att han vill mer i Gripen HC

    Hos Gripen fanns en målskytt till som ska presenteras. De är ju ganska många som är tänkbara poänggivare men denna gång var det Robin Jacobsson som till sist lyckades få hål på obeveklige Marcus Due-Boje i motståndarkassen. Tyvärr för Gripen kom 1-4 när det endast återstod 3 minuter och 24 sekunder av matchen.

    Robin Jacobsson Gripen HC
    Gripens Robin Jacobsson reducerade till 1-4 i slutet av tredje perioden mot Tyresö Hanviken

    Nu är det som det är. Spelarna och ledarna i Gripen har hunnit smälta den försmädliga förlusten. Allt kommer att göras för att ta poäng på bortaplan i den avslutande omgången då IFK Tumba FK står för motståndet. Att vinna stort och samtidigt hoppas att avhängda Nynäshamns IF HC ska besegra Tyresö Hanviken är ett lite för tunt halmstrå för att realistiskt hänga upp tillvaron på. Hoppet får istället stå till att säkra andraplatsen i tabellen och hålla tummarna för att Södertälje SK på något mirakulöst sätt ska överleva kvalet och hålla sig kvar i Allsvenskan. Då lär även tvåorna i kvalserien erbjudas plats i nästa års HockeyEttan Östra. (Jag har ju normalt sett lite svårt att hålla på SSK eftersom Björklöven är mitt lag sedan 80-talets glada dagar...)

    Innan söndagens match och inför drygt 2000 åskådare fick grabbarna i Nyköpings Hockey Ungdoms J18-lag uppmärksamhet. Killarna har lyckosamt tagit sig till J18 Elit kommande säsong och det ska de givetvis få rättmätiga applåder för. Grattis, ett viktigt steg för fortsatta Nyköpingsframgångar på ishockeyscenen!

    Nyköpings Hockey Ungdom J18Elit
    Spelarna i Nyköpings Hockey Ungdoms J18-lag får ta emot publikens jubel

    Jag har tyst för mig själv lovat att sluta med att lägga upp bilder i bloggen på andra bevakare av sportevenemang. Det går dock inte att sluta tvärt så denna gång avrundar jag med en bild på Södermanlands Nyheters duktiga fotograf Sandra Nordin som i andra periodpausen satte sig tillrätta för att fixa en selfie till sitt Instagramflöde. Kolla efter @fotografsandranordin. (Även jag tog en selfie till Instagramflödet i samband med matchen vilket innebär att vi båda är lika goda kålsupare.)

    Sandra Nordin Södermanlands Nyheter
    Sandra Nordin valde mobiltelefonens kamera för selfien till Instagram

    Jag vill avsluta med några ord om mitt engagemang för Gripen HC innan jag avslöjar länken till det sedvanliga bildgalleriet. Sedan länge har jag haft mycket svala känslor för ishockey som sport. Inget jag vill fördjupa mig i här. När nu ett lag med mycket stark lokal prägel fått mitt intresse har det gått så långt att jag denna säsong till och med varit på två (!) av Gripens ishockeymatcher utan att ha med mig kameran. (Starkt ifrågasatt av alla jag mött på läktarplats...) Jag som i stort sett aldrig ser sport utan att göra en fullskalig bevakning. Ett gott betyg till Gripen. Mycket stor del handlar om att de tycks uppskatta mina bilder och använder dem i många olika sammanhang. Ett ömsesidigt utbyte på något skruvat sätt. Givetvis är detta kul för mig ​som bekräftelse-junkie. Så länge de sköter sina kort, och då menar jag inte resultatmässigt utan det handlar om deras grundsyn och värderingar, är jag fortsatt ishockey-intresserad. Måhända hittar de en duktigare fotograf som också är gratis men so be it. De har min lojalitet ännu ett tag.

    Från söndagens match har jag skrapat ihop ungefär 150 bilder som du hittar HÄR >>>

    Det som återstår för mig i detta nu är att önska Gripen HC all lycka i onsdagens möte mot Tumba. Vad framtiden har i beredskap när det gäller serietillhörighet säsongen 2017/18 får vi veta inom några veckor. Jag hoppas också att slutfasen av samarbetsplanerna med Nyköpings Hockey Ungdom faller ut på bästa sätt för båda parter.
    Tags
    • Rosvalla
    • Kvalserie Östra till Hockeyettan
    • Gripen HC
  • Hargs herrar besegrade TVSK i DM

    Lasse Jansson, tisdag 28 mars 2017, 21:10
    Till vardags ägnar jag en hel del tid åt att utgöra en del av fotfolket inom idrottsrörelsen. Tillsammans med 6 stycken ledarkollegor håller jag koll på 25 stycken fotbollstjejer i 13-15-årsåldern. Ett värv gott som något. Men utåt sett behöver jag då och då göra skäl för namnet Fotbollslasse. Det blir onekligen en del handboll, ishockey, motorsport, innebandy och cheerleading som lakar ur innebörden av namnet. (Inte för att jag skulle vilja vara utan allt det andra. Absolut inte.) I söndags gjorde jag en punktinsats för att bättra på min fotbolls-​image och hann med både IK Tuns damlags träningsmatch mot IFK Norrköping DFK U samt DM-åttondelsfinalen mellan Hargs BK och Trosa Vagnhärad SK.

    Rosvallavår
    När man ser hur naturgräset på Rosvalla ser ut i mars blir man glad att det finns konstgräs att tillgå på området

    Denna blänkare kommer att rikta uppmärksamheten på DM-matchen som vanns av Hargs BK:s herrar och som fört dem till en spännande utmaning i den kommande kvartsfinalen som spelas den 6/4 ​mot division 1-laget Nyköpings BIS. En motståndare som kommit upp i tempo efter vårvinter-matcherna i Svenska Cupens gruppspel där bl.a. allsvenska Hammarby och Östersund stått på menyn.

    Mötet mellan Hargs BK:s division 4-lag och Trosa Vagnhärad SK på söndagseftermiddagen skulle ha kunnat bli en rejäl värdemätare för Nyköpingslaget. Nu blev det inte riktigt så eftersom TVSK inte toppade anrättningen med alla sina division 3-herrar. Helt okej, de valde att ge denna tidiga tävlingsmatch till grabbarna i ledet strax bakom dit tydligen även assisterande tränaren Fredrik "Vecka" Adolfsson räknas. Nåja, en kvart på slutet blev det för den gode Vecka efter en uppvärmning modell öppna-en-vatten-flaska, peta på tårna och rotera ljumskarna fyra varv.

    Fredrik Adolfsson Trosa Vagnhärad SK
    Fredrik Adolfsson på grönbete i TVSK:s uttåg ur årets DM

    Hargs BK utförde sitt uppdrag mot TVSK på ett stabilt och gediget sätt. Bra fart på många fötter och slutresultatet 4-0 ger en fingervisning om styrekförhållandet lagen emellan. David Bergman i HBK-kassen fick sträcka ut ordentligt ett par gånger men i övrigt var det inte mycket som rann igenom åt det hållet. Tonen sattes tidigt då Damir Avdic cykelsparkade in 1-0 i 9:e minuten. Rätt schysst balja faktiskt, han kan en del skit den spelaren...

    Damir Avdic Hargs BK
    Damir Avdic i Hargs BK var som en iller på KGB och behövde emellanåt stoppas med de knep som fanns (och detta blev inte ens frispark).

    2-0 kom bara ett par minuter efter första målet och denna gång var det Dzenan Gradisic som fick ett inspel från vänsterkanten där jag tror det var duktiga Henrik Lamberg som sprintat upp en boll innan den gick död och det belönades med en öppnade assist på volley.

    Dzenan Gradisic Hargs BK
    Dzenan Gradisic (med nr 5 på bröstet) i Hargs BK gratuleras av lagkamraterna efter 2-0-målet

    Sista kvarten av första halvlek lyckas TVSK lyfta upp spelet och de kom bättre till tals med de blå. David Bergman fick bekänna färg på ett par sylvassa chanser i slutet av halvleken och det var nog viktiga räddningar utifrån matchbilden. Den andra halvleken var 5 minuter gammal när Alban Berisha utökade Hargs ledning till 3-0. Han kom igenom på högerkanten och krutade in ett kliniskt avslut. Albans 4-0-mål, som också fastställde slutresultatet, tillkom på en hörna där han nästan knästående nickade in bollen bakom Love Berglund i TVSK-målet.

    Alban Berisha Hargs BK
    Mannen som kan prata med bollar! Alban Berisha gjorde Hargs BK:s två avslutande DM-mål mot TVSK under söndagseftermiddagen på Rosvalla

    målkamera Albans nickmål
    Här har Alban Berisha precis nickat in 4-0 för Hargs BK mot TVSK

    Jag vet inte om det är bra eller dåligt för Hargs BK men nu har jag haft dem framför kameran två gånger denna försäsong. Första matchen var då de träningsmatchförlorade mot ett inspirerat Råby-Rönö IF för några veckor sedan. De kan eventuellt andas ut för årskvoten kan vara fylld redan nu när det kommer till foto-bevakning. Det brukar ju bli max en gång om året som jag bevakar Hargs BK:s herrlag. Jag skulle dock rekommendera alla och envar att titta till HBK-herrarna under division 4-säsongen då de verkar ha något intressant på gång. Och glöm för all del inte DM-kvartsfinalen den 6/4 då de möter Nyköpings BIS. Då blir det nog mycket bolljagande och väldigt mycket löpningar.

    Jag har satt ihop ett bildgalleri från DM-åttondelen med ett 100-tal bilder som du hittar HÄR >>>

    Tack för denna gång!
    Tags
    • Rosvalla
    • Trosa-Vagnhärad SK 2 Fotboll Herrar
    • Hargs BK Fotboll Herrar
    • DM Fotboll Herrar
  • IK Tuns damer träningsmatchade mot IFK Norrköping DFK U

    Lasse Jansson, måndag 27 mars 2017, 18:07
    Lätt jetlaggad av sommartidsomställningen och totalt klädförvirrad av det tillfälliga sommarbesöket åkte jag till Rosvalla under söndagen. Man kan ha många vitt skilda anledningar att besöka Rosvallaområdet en helg i mars. Ishockeycup, steg 4-handboll, Vårcup i fotboll och så vidare. Man kan vara långväga gäst eller ha krypavstånd till anläggningen. Väljer man att ta bilen bör man dock vara läskunnig och inte alltför trögtänkt.

    välskyltat Rosvalla
    Väldigt tydligt skyltat på båda sidorna. Och väldigt gott om lediga parkeringsplatser på Rosvalla vid lunchtid i söndags.

    böter Rosvalla
    Inte på bara en utan på alla bilar på pressens parkering... (Den late hade ju kunnat komma ännu närmare ingången om man ställt sig på parkeringsytan där gamla tennishallen låg.) Grattis och gratis, typ.

    Klockan 12.00 var mitt sikte inställt mot konstgräsplan A där IK Tuns damer spelade träningsmatch mot gästerna från IFK Norrköping DFK U. I grunden ett division 2-lag mot ett division 3-lag.

    selfie Fotbollslasse
    Jag bjuder på en Fotbollslasse-selfie från Rosvallas KGA (innan jag blivit helt solröd i plytet)

    Nu under försäsongen ​är dock några starka kort i Tuns damlag uppsatta på skadelistan och en påtaglig inblandning av unga talanger har fått ta ansvar ute på planen. Gott så, även om jag vet att man som tränare gärna vill trimma in startelvan och spelet till seriestarten. Allra helst som Tun testar med en trebackslinje, vilket jag tror är nytt för dem.

    kamera bakom målet
    Jag lekte med en fjärrstyrd kamera bakom målen i samband med träningsmatchen

    IK Tun har fått in några nya spelare till årets trupp. Den som satte mest avtryck i mina ögon var Hanna Johansson. Den rutinerade backen från IFK Nyköping. Ett annat mycket betydelsefullt förvärv är Melinda Hall men hon satt på läktarplats och led för att hon inte kan/får spela p.g.a. en skada (som förhoppningsvis är borta till seriepremiären). Tun har även haft glädjen att ta emot ytterligare en spelare med division 1-meriter i och med att Sofie Strandberg från Rimbo IF sökt sig till Enstabergaklubben. En anfallare som i denna träningsmatch började på topp tillsammans med Emmelie Jönsson.

    Hanna Johansson IK Tun
    Hanna Johansson i IK Tuns matchställ visar prov på fighting face

    Sofie Strandberg IK Tun
    Sofie Strandberg är ny för Nyköpings fotbollspublik

    Mitt blogginlägg kommer inte att bli långt denna gång. Ambitionen är mest att få ut bilderna från matchen. Träningsmatcher är träningsmatcher och bör behandlas därefter i skrift. Några konstateranden kan ändå göras efter 2-3-förlusten för IK Tun. Tuns damer kvitterade två gånger om innan det unga IFK Norrköping DFK U satte segermålet. I första halvlek gjorde Lovisa Ederström 1-1 och i andra satte Ellen Ivehammar 2-2.

    Lovisa Ederström IK Tun
    Lovisa Ederström luftar fötterna i andra halvlek

    Ellen Ivehammar IK Tun
    IK Tuns Ellen Ivehammar tar i och kvitterar till 2-2 i andra halvlek

    Med bättre skärpa hade definitivt två mål kommit från vassa Emmelie Jönssons fötter. Nu brände hon ett par givna lägen, vilket inte är något att gräma sig för, och det kändes överlag som om Tun var det något spetsigare laget. Gästerna var ändå minst lika bra i spelet för övrigt. Den hårda vinden som härjade på Rosvalla (som vanligt) underlättade inte för att komma upp i något högkvalitativt passningsspel. Det kommer garanterat att se bättre ut om en månad.

    målkamera Ellen Ivehammar
    Här är Ellen Ivehammars skott på väg in i mål för att ta Tun fram till 2-2 mot IFK Norrköping i början av andra halvleken

    Jag avslutar med en ögonblicksbild som jag mycket väl hade kunnat missa. När slutsignalen ljudit och lagen tackat varandra brukar kameragrejorna vara på väg ner i ryggsäcken. Denna gång såg jag i ögonvrån att Hanna Johansson var på väg att få efterlängtat besök ute på planen. Ett återseende efter 90 oändligt långa minuter.

    Hanna Johansson
    Kärt återseende. IK Tuns Vanessa Fleetwood och Maja Larsson ​övervakar situationen när Hanna Johansson tar emot sin inrusande son.

    Egentligen var min närvaro vid konstgräsplan A fullständigt överflödig. IK Tuns damlag måste vara det mest fotograferade laget, alla kategorier, i Nyköpingstrakten. Bland de 70 i publiken var jag en av fyra som ivrigt fotograferade från innerplan så det torde finnas många bilder att ta del av från matchen. Mina bilder, ett 80-tal sammanlagt, hittar du HÄR >>>

    Jag tackar för denna gång samt önskar IK Tun lycka till i serieförberedelserna! 
    Tags
    • Rosvalla
    • Träningsmatch
    • IK Tun Fotboll Damer
  • Tung derbyseger för Gripen

    Lasse Jansson, lördag 18 mars 2017, 19:32
    Efter Gripen HC:s tunga viktoria över sörmländska kvalmotståndar​en Eskilstuna Linden med 5-2 under fredagskvällen skulle jag vilja hävda att Gripens första period inte alls var dålig. Inte ens medioker. Under de första 20 minuterna kom de innanför pannbenen på sin självförtroendestinna och skickliga motståndare. Linden har i mina ögon varit en synnerligen skicklig motståndare till Gripen säsongen 2016/17. De två matcherna i Rosvallas Lilla hall runt jul- och nyårshelgen vanns förvisso av Gripen men det var Eskilstunas hockeystoltheter som stod för finspelet.

    Gripen HC intro
    Gripens spelare skrinnar in på isen i Stora hallen under fredag​skvällen

    Den intensiva och förväntat stenhårda kvalserien för en plats i nästa säsongs HockeyEttan Östra innehåller 6 stycken lag. Varje lag ska spela 10 matcher som ska klaras av mellan den 12/3 och 5/4. Spelschemat är kompakt som en kladdkaka på steroider. Efter två inledande omgångar hade kvalserien två fullpoängare: Gripen HC och Eskilstuna Linden. Gott så. Extra roligt att det är kvalseriens publikpopuläraste lag, det gör otroligt mycket för inramningen och engagemanget på alla fronter.

    ishockeypublik Gripen Rosvalla
    Fredagskvällens 1325 åskådare är att betrakta som bradåligt. Med Gripen-mått mått låg säkert förhoppningen på ytterligare några hundra i ishallen. Å andra sidan skulle vilket kassör som helst i de andra kvallagen (undantaget Linden) svimma av lycka inför detta antal.

    Vad som än händer i de återstående sju kvalmatcherna får de med Gripen-sympatier hoppas att laget inte fått hybris av kvalserieinledningen. Det är ständigt en ny match runt hörnet och i Gripens fall åker de för att möta toksvåra Tyresö Hanviken under söndagseftermiddagen. Ödmjukhet, oavbrutet och stenhårt jobb samt rätt fokus på uppgiften ska gälla. Och att plocka fram detta med en känsla av kniven-mot-strupen behövs från varenda spelare. Därför är det extra betydelsefullt att kapten Johan Norberg har återuppstått från de hjärnskakningsdrabbades skara och ingjuter lugn, mod och kampvilja i sitt manskap. Han är inte heller så pjåkig på ishockey... nyttan i försvarsspelet väger också tungt.

    kapten Johan Norberg Gripen HC
    I andra perioden tog Johan Norberg i från tårna för att pusha sina lagkamrater i båset

    Gripen lyckades mala ner sin skickliga motståndare under fredagsderbyt. Linden började positivt och hoppfullt med sitt kvicka och svårstoppade anfallsspel. Det som däremot talade för hemmalaget var att det redan efter ett par byten hördes röster från Lindens avbytarbås som jag tolkade som att de lade energi på att tycka och tänka om motståndaren istället för att fokusera på sitt eget spel. Låt oss ändå konstatera att det var en mycket regelrätt och fin hockeymatch, nästan helt utan oschyssta tilltag. Men det sjöng i sargerna, gång efter annan.

    Halvvägs in i första perioden görs ett av få ordentliga misstag från Gripens försvarsled när en puck ges bort och Linden kan ta ledningen. Sju minuter senare gör Markus Berg sitt första av tre mål för kvällen och kvitterar till 1-1. Berg och Adam Thim hade innan målet lagt ner ett jättearbete och satt Linden under svår press.

    Andra perioden inleds med matchens första utvisning som drabbade en bortaspelare. Vraken detta eller något annat numerärt överläge kunde Gripen utnyttja denna kväll. Däremot var de bra på att göra mål precis efter att motståndaren blivit fulltalig. Så skedde också när 2-1 görs av Markus Berg då matchuret stod på 3:35. Nästa hemmamål föll 6 sekunder efter att Linden åter klarat av en utvisning, 3-1 gjordes av Robin Grönqvist.

    Robin Grönqvist Gripen HC
    Robin Grönqvist utökade Gripens ledning i andra perioden till 3-1 när det gått 11:18

    Gästerna var bättre på att utnyttja sitt första numerära överläge. Reduceringen till 3-2 kom oturligt nog för Gripen efter att Markus Berg lagt ner ett jättejobb i det numerära underläget, tid 15:06.

    Den andra perioden avslutades med en Lindenspelare i avbytarbåset vilket ​förde med sig att tredje perioden påbörjades i powerplay för Gripen. Till ingen nytta. Men som vid tidigare utvisningar för Linden kom Gripen-målet strax efter att utvisningen klarats av. 4-2 gjordes av en för kvällen briljant Markus Andersson. Bara slagen internt av den målhete Markus Berg som inte bara gjorde mål utan även gav motståndarna en mindre angenäm kväll ute på isen.

    Markus Andersson Gripen HC
    Gripens Markus Andersson gjorde 4-2 när det gått 2 minuter och sju sekunder av tredje perioden mot Linden

    Hemmalaget trummade på som om det inte fanns någon morgondag och det avgörande och avslutande målet gjordes 7:53 in i sista akten. Vem som var målskytt? Markus Berg förstås. Alldeles uppenbart ifatt träningsmässigt efter comebacken som skedde dagarna efter årsskiftet.

    Markus Berg Gripen HC
    Tremålsskytten Markus Berg i Gripen HC hade all anledning att dra lite på smilbanden efter matchen mot länskonkurrenterna Linden

    Gripen körde sakta men säkert över sin motståndare i denna match. Tidigare möten som jag sett mellan dessa kombattanter har haft Eskilstunalaget som spelskickligaste lag men det var inte så denna gång. Gripen stod för det mest rejäla spelet men också för takten, tempot, finesserna och öppningarna i passningsspelet. Det spelade faktiskt inte någon roll vilken av kedjorna som var inne, de lyckades hota Linden ordentligt alla fyra. Fjärdelinan hade t.ex. ett monsterbyte i första och andra perioden då de förtjänade mål efter ruggigt laddat spel. Nu tror jag förvisso att de killarna inte var på isen i tredje perioden men de bidrog definitivt med mer än bara avlastning i de två första perioderna. Denna seger var definitivt ett resultat av att hela laget bidrog, förvisso anförda av det rutinerade gardet.

    Jag avrundar med en bild på ytterligare en slitvarg som måste vara bland det jobbigaste man kan möta ute på isen. Både fysiskt och mentalt. Nu när Adam Thim dessutom lärt sig dribbla samtidigt som han svävar i luften lär det bli extra svårt för kommande motståndare!

    Adam Thim Gripen HC
    Efter mycket träning bemästrar uppenbarligen Gripens Adam Thim den svåra luftdribbling​skonsten. Lagkamrat Mathias Löf  i bakgrunden kan lugnt se på utan ytterligare ingripande.

    Jag har knåpat ihop ett som vanligt för stort (?) bildgaller från matchen som du hittar HÄR >>>

    Som en sista utvikning måste jag bara nämna en grej som inträffade i slutfasen av matchen då jag stod i fotobåset bredvid Lindens avbytarbås. En av spelarna hade tydligt svårt att tygla sin besvikelse över förlusten. Han inledde ett rejält verbalt utfall mot en lagkamrat innan han efter slutsignalen inför sina anhöriga förkunnade att det ju var omöjligt att spela i en sån skithall som Rosvallas stora ishall. En av sakerna var att den ju var för varm. Med tanke på detta uttalande bara MÅSTE jag åka till Lindens hemmaarena någon gång, där måste uppenbarligen ishallarnas Mekka vara. Wow ;-)

    Håll huvudena kalla, pulsen hög och lycka till i fortsättningen Gripen HC! I ärlighetens namn vill jag även önska Linden lycka till eftersom de i mina ögon är ett trevligt lag som spelar väldigt fin ishockey i den stöpning de har denna säsong. Lagom mycket lycka till...)
    Tags
    • Kvalserie Östra till Hockeyettan
    • Gripen HC
  • Cheerleading är lagakrobatik med extra allt

    Lasse Jansson, fredag 17 mars 2017, 00:08
    Du har stukat ett finger, e​n knäled ömmar sedan träningen tidigare i veckan och ​dessutom besvärar den ena fotleden efter att du landat snett på uppvärmningen. Alldeles nyss fick du en knäskål rakt i ansiktet. Hade du varit en manlig fotbollsspelare i världseliten hade du spelat död under dramatiska former (Neymar), gråtit floder i storlek med Nilen (Ronaldo) eller gett tillbaka med alla tillgängliga fysiska och ​verbala medel (​Pepe). Nu är du inte fotbollsspelare utan cheerleader och då går du för sinnesstämningen sprudlande. Imponerande!

    cheerleading akrobatik
    Förmågan att ta det med ett leende, no matter what, imponerade på mig när jag såg cheerleading för första gången

    I helgen arrangerade Haninge Cheer Elite cheerleading-DM för distrikten Stockholm och Mellersta. Lördagen var vikt för Storstockholmslagen medan söndagen var tillägnad distriktet som kallas Mellersta, med lag från Uppsala, Sigtuna, Köping, Örebro, Linköping, Hudiksvall, Kolsva, Norrköping, Västerås, Karlstad och Nyköping. Två dagar av intensivt tävlande där varje kvadratmeter av det nyaste hallkomplexet på Rosvalla togs tillvara.

    tennishallen har blivit parkering på Rosvalla
    Där den snöraserade tennishallen en gång i tiden låg blev det i helgen parkeringsyta på Rosvallaområdet

    Mitt besök under söndagen avslöjade en av Rosvallas svaga punkter samtidigt som det visade på områdets magnetism. Vårcupen i fotboll pågick på konstgräsplanerna samtidigt som DM i cheerleading upptog hall A, B och C. När sedan Gripen HC:s kvalmatch till Hockeyettan gick av stapeln i Stora hallen klockan 16.00 var parkeringskaoset på området fulländat. Oavsett parkeringsdilemmat är det otroligt roligt att se hur välutnyttjat och uppskattat Rosvalla är. Haninge Cheer Elite är ett bra exempel på detta när de lämnar storstaden och hittar en anläggning i Nyköping som täcker behoven de har som arrangör och dessutom ​tillför mervärden.

    Vi i Nyköping har många anledningar att vara stolta över vår jätteanläggning och det är verkligen kul att visa upp den för besökare. ​En liten klick i vår stad har genom sabotage och skadegörelse inte fattat galoppen men dessa individer ska inte få ​sätta tonen.

    Rosvalla B- och C-hall
    Rosvallas B- och C-hall användes under DM i cheerleading som uppvärmningsytor för de många lag som skulle tävla under dagen. Här ser du båda hallarna tack vare den delvis uppdragna mellanväggen.

    Att närma sig ett mästerskap i cheerleading för bevakning när man aldrig tidigare varit i närheten av sporten är att utmana sig själv rejält. De många klasserna och svårighetsgraderna beroende på ålder och kunnande tedde sig en aning trassligt för min otränade hjärna. Nu tog jag stöd av ett utmärkt matchprogram som arrangören tillhandahöll och dessutom gavs fortlöpande information av en tydlig speaker som lotsade oss åskådare genom hela distriktsmästerskapet.

    speaker DM Mellersta
    Mästerskapets speaker ​underlättade för oss i publiken under cheerleading-DM

    Tävlingarna inleddes med en tävlingsklass som jag tror kallas "Pom", eller dans, vilket är ett moment som inte innehåller något stunt (​aka bygg). Det följdes sedan av stunt-klasserna som bl.a. bygg​er mänskliga pyramider på höjden och mer vådlig akrobatik. I DM tävlar allt från de yngsta deltagarna, miniorer, upp till seniorer. Jag fick lära mig att i bl.a. SM är inte de yngsta klasserna med.

    pom och mimik under cheerleading-DM
    DM-tävlingarna inleddes med några olika ålders- och nivåklasser av Pom (dans)

    Cheerleading är en bedömningssport noga övervakad av många par domarögon. Ett program ska vara 2,5 minut och som med mycket annan bedömningsidrott genom otränade ögon är det marigt att klura ut vad som är bra eller mindre bra.

    domartillbehor cheerleading
    Domarbordet redo med matchur, hörselskydd och domarrapporter en timme innan tävlingsstart

    cheerleading-domare
    Ett större antal domare gjorde sitt jobb under DM-tävlingarna i Rosvallas A-hall

    Jag satt huvuddelen av tiden helt hänförd och tyckte att alla var väldigt duktiga. Allt från mycket unga deltagare till inte så gamla seniorer visade prov på både timing, akrobatik och mod. Utöver detta fascinerades jag över showmomentet som för mig innebar att den tävlande lyckades visa upp en fullständigt underbar mimik som alltid slutade med ett stort leende. Hur man nu kan lyckas med det efter att ha slagit en volt, gått ner i split eller kastat sig ner från hög höjd.

    riskfyllt cheerleading
    Inte helt riskfritt när en pyramid ska nedmonteras

    Ur ett säkerhetsperspektiv håller sig cheerleading med s.k. spotters. Dessa personer står i bakgrunden och kliver fram när de tävlande lagen bygger upp sina pyramider, gör kast och annan luftakrobatik. Allt för att kunna fånga upp en aktiv som lagkamraterna kanske inte riktigt får tag i och därmed förhindra att de dimper ner i golvet.

    spotters cheerleading
    De som agerade spotters under DM passade på att repetera de inlämnade programmen i varje paus som uppstod 

    För att dessa spotters ska kunna göra sitt jobb och säkra upp tillställningen måste alla lag lämna in sitt tävlingsprogram i god tid innan tävlingarna. På mina bilder ses dessa svartklädda spotters emellanåt och det handlar alltså inte om några åskådare som fotobombar. 

    DM Mellersta 2017 cheerleading
    En spotter står tryggt och stadigt framför den stora ​vepan som förkunnar att det är DM

    För att bringa lite kronologi i min text tar jag det från början. DM-tävlingarna på söndagen inleddes klockan 12.00 med inmarsch där två representanter för varje förenings olika lag sprang in på golvet i A-hallen. Övriga deltagare kunde ses uppe på VIP-platserna på ena kortsidan av hallen. Detta skedde inför slutsålda läktare vilket innebar 1650 åskådare. Arrangören hade känt av biljett-ivern och ställt ut ytterligare stolar nere på golvet, bredvid tävlingsmattan.

    inmarsch cheerleading-DM
    Nyköpings-föreningen Cheer Legacy under inmarschen

    publik Rosvalla A-hall DM cheerleading
    Endast den ena läktarsidan i A-hallen kunde användas men där var det å andra sidan helt fullsatt

    nationalsång
    Givetvis framfördes nationalsången innan DM drog igång med betydligt modernare tongångar

    Att som deltagare kliva in på golvet inför knappt 2000 åskådare borde vara lite nervöst. Inte bara för alla ögon som riktas mot de tävlande utan även för anspänningen att inte vara den som "förstör" för laget genom ett misstag. Ungefär som att vara målvakt i t.ex. fotboll, ett misstag syns väldigt tydligt.

    cheerleading medaljer
    Dessa pokaler och medaljer tävlade man om under söndagens distriktsmästerskap

    När de inledande Pom-lagen gjort sitt ute på golvet var det dags att rulla ut den blåa mattan. Jovisst, en betydligt mer dämpande och skyddande matta rullades ut inför stunt-tävlingarna. Begripligt, med tanke på konsekvenserna av ett eventuellt fall från hög höjd ner i golvet. Det var också väldigt noga att få bort småskräp från mattan mellan varje lags framförande. Alla spotters tog ett svep för att städa.

    mattbyte cheerleading
    Ett mjukare underlag rullades ut inför stunt-tävlingarna

    Tävlingsbidragen avlöste varandra i en rasande fart. Det var inte många minuter mellan varje uppträdande. Vid två tillfällen fick vi i publiken chansen till en bensträckare då pausen utsträcktes till som mest ungefär en halvtimme.

    kommers
    En viss kommers med cheerleading-attribut pågick i korridorerna utanför A-hallen

    Ungefär klockan 16.20 var tävlingarna slut och prisutdelningen tog vid klockan 17.00. Då hade jag sedan en timme åkt från hallen då min rygg och nacke definitivt sagt tack och hej (att sitta på rumpan och fota från golvet i 4 timmar var tydligen inte optimalt).

    teamwork cheerleading
    Lagarbete, tillit och mod

    Den slutliga resultatlistan blir lång och omfattande. Jag hänvisar till duktiga arrangören Haninge Cheer Elites publicering på nätet som du kommer till HÄR >>> För våra Nyköpings-representanter blev det ingen fullträff som tog dem högst upp på pallen men jag utgår från att de ändå med all rätt känner sig nöjda efter söndagens tävlingar.

    Cheer Legacy Nyköping
    Nyköpingsföreningen Cheer Legacy ställde upp i flera klasser under cheerleading-DM

    Jag fann en sport som hade ovanligt högt underhållningsvärde. Den verkar kräva mycket av sina aktiva men samtidigt belönar den med kicken som kommer av att utföra något man tränat hårt och länge på tillsammans. Visst kan det tyckas som att några individer får stå extra mycket i centrum men som i andra lagsporter kan man inte få ihop slutresultatet om inte allas arbete räknas och värderas lika högt.

    synkroniserat
    Timing, synkronisering och träning, träning, träning

    Som flickledare inom fotbollen vet jag hur engagerande det är att stå bredvid när det är match. Nervslitande. Men tusan vet om inte cheerleading-coacherna led värre än vad jag brukar göra. Inlevelsen från tränarbänken var minst lika underhållande som mimiken hos de aktiva i strålkastarljusets epicentrum.

    coachinlevelse
    Att gå genom skärselden tycks lindrigt i jämförelse med att vara cheerleader-coach

    mimik
    Sällan eller aldrig har jag haft så många fantastiska ansiktsuttryck på bild som efter söndagens cheerleadertävlingar på Rosvalla

    Det var verkligen otroligt belönande att fotografera söndagens tävlingar. Utöver den pulserande musiken fanns en vital spänst i hela evenemanget. En publik som levde sig med, aktiva som levde ut hela registret av positiva känslor och en färgprakt i tävlingskläderna som gjorde sig otroligt bra på bild. Lite knepigt var det att få bra bildformat när lagen byggde formationer på höjden, men vem har påstått att allt måste vara enkelt?

    obligatoriskt jubel
    Jublet inom laget efter det genomförda programmet verkade obligatoriskt och för mig kan det liknas vid vad volleybollag gör efter varje boll. Man pushar sig själv och kanske psykar sin motståndare en smula. Eller annars var de bara glada att de överlevde.

    Jag var inte ensam om att fotografera. Jag hade alltid någon med kamera bredvid mig på golvet och framförallt var Linköpingsbon Jonas Åkesson tapper och kämpade på under hela tävlingen. Lokaltidningens Malén Eneberg hade en hektisk sportdag att bevaka så hon var endast i hallen en kort stund. Tillräckligt länge för att själv komma med på bild dock.

    Malén Eneberg SN
    Södermanlands Nyheters Malén Eneberg med kameran redo

    Det har tagit ovanligt lång tid för mig att få i ordning mitt material efter ett sportevenemang. Mycket kan skyllas på att jag aldrig haft så många bilder som jag bedömt att jag vill visa upp. För att ge avtryck på Nyköpingskopplingen hos Lokalsporten har jag låtit Cheer Legacy fått ett eget bildalbum med drygt 130 bilder som du hittar HÄR >>> Och alla övriga lag (med undantag för de allra sista som tävlade på söndagen ) hittar ett bildgalleri med 450 bilder HÄR >>>

    Sorteringen i bildgallerierna kanske inte är 100% i kronologisk ordning. Jag hoppas på överseende med detta. Eftersom jag noterat ett tämligen stort intresse för de bilder jag läckt ut i förväg så vill jag repetera mina förhållningsregler när det gäller användandet av materialet. Det går alldeles utmärkt att använda mina bilder för föreningarna och deltagarna på t.ex. hemsidor och i sociala medier. Ange gärna @fotbollslasse som fotograf :-) Det enda jag vill ha kontroll över är om någon bild till äventyrs skulle användas i kommersiella sammanhang.

    Sugen på att själv beskåda cheerleading efter att ha tagit del av detta blogginlägg? Passa på att ta dig till Rosvalla den 13/5 då det är JAMfest Nordic. Kan bli hur bra som helst! 
    Tags
    • Cheer Legacy

Lasse Jansson

Fotbollslasse? Den ursprungliga anledningen till detta alias är att jag för flera år sedan skulle registrera en mailadress. Med fyra döttrar som alla spelar eller har spelat fotboll har jag mina fötter stadigt i fotbollsmyllan. Mitt fotointresse är nyväckt sedan några år och mycket av det jag bloggar om tar stöd i mina bilder. Efter nästan 4 år med en damfotbollsblogg kände jag att tiden det tog var allt för omfattande. Men att blogga och sportfotografera då och då, när andan faller på, om framförallt lokala sporthändelser ser jag som en utmärkt och rolig hobby.
 

Vill du nå mig funkar det på något av nedanstående sätt:

Mailfotbollslasse@gmail.com

Mobil: 070-775 39 27

På Twitter går det att följa @Fotbollslasse.
Instagram? Jodå, fotbollslasse gäller även där!

Andra bloggare

© Lokalsporten 2012 - 2016 | Webbyrå Tankbar