Vi älskar lokal sport!

  • Det vill sig inte för Bissarna

    Lasse Jansson, lördag 15 juli 2017, 19:32
    Att spela med desperation behöver nödvändigtvis inte enbart vara av ondo. Däremot finns risken att Nyköpings BIS kommer att spela än mer krampaktigt när höstomgångarna ska avgöras. Det är inte osannolikt att bottenkonkurrenterna också plockar poäng och då blir jakten på en bibehållen plats i division 1 e​n nervslitande ​verklighet för Nyköpingslaget.

    Rosvalla Stadion
    Solen dominerade fredagskvällen även om ett eller annat orosmoln täckte himlen över Rosvalla

    Fredagskvällens match-inramning var som en stor och öppen välkomnande famn. Hemmaplan, sol, grillbuffé på Elmsäters Torg för hugade spekulanter och, med undantag av senaste förlustmatchen mot Västerås ​SK FK, ett par stärkande segrar i bagaget. Nyköpings BIS arrangerade med ansträngning och gott värdskap. Bra där!

    Elmsäters Torg Rosvalla
    Om man erbjuder grillbuffé på en plats som döpts till "Elmsäters Torg" är det givetvis nödvändigt att han är där också. Och det var han. Lars Elmsäter sitter ​vid bordet rakt fram i bilden.

    Mötet i Norrettan mellan Nyköpings BIS och Akropolis IF besågs av 412 åskådare. Noterbart var att det var tämligen många som hade sympatier för bortalaget på läktarplats denna afton. Men vad är väl en resa från Stockholms norra förorter till Nyköping i södra Södermanland när ens favoritlag spelar seriematch? Och Akropolis-supportrarna har anledning att jubla i och med att deras lag för närvarande ligger på tredje plats i tabellen med endast en poäng upp till kvalplatsen. (Förvisso med ett par matcher mer spelade än tvåorna Umeå FC.) Det som är lite alarmerande för Akropolis är dock att de släppt in fasligt många mål.​ Detta är något som drabbat Nyköpings BIS ännu hårdare eftersom de inte förmått sig att producera i tillräcklig mängd framåt.

    publik Rosvalla A-plan
    I kvällssolens låga sken satt 412 åskådare och kisade med en hand skuggande över ögonen

    Nyköpings BIS kan efter fredagskvällens förlust med 2-3 konstatera att man ligger trea från slutet och under det förhatliga nedflyttningsstrecket. Det är tre poäng upp till säkrare mark och något måste hända under hösthalvan för att läget ska ljusna. Inte bara jag har totalt tippat fel vad gäller Bissarnas möjligheter denna säsong. De har själva haft mycket höga ambitioner för säsongen. Att ändra målsättning och därmed ändra kollektivets och individens mindset är en nödvändighet. Jag såg Bissarna för exakt två månader sedan då de förlorade mot Vasalunds IF med 1-3 på Rosvallas konstgräs. Dagarna innan det mötet hade man förlorat sin semifinal i DM och missade därmed chansen till inspirerande kvalspel till Svenska Cupen. Nej, det är inte några stordåd som utförts och teoretisk potential går inte hand i hand med faktiska prestationer.

    John Wall Nyköpings BIS
    Nyköpings BIS ledarstab, med huvudtränare John Wall i spetsen, får jobba hårt med laget för att komma ur det bekymmersamma läget i årets division 1-serie

    Den snabba analysen är att Nyköpings BIS årgång 2017 släpper in för många mål. De 27 baklängesmål som tillkommit efter 13 spelade matcher ger dem en mindre smickrande statistik så här långt. Framåt har det blivit 18 mål och det är bara de fyra främsta lagen som gjort avsevärt fler. På den nivå där Bissarna befinner sig kanske det går att peka ut enskilda individer och separata ageranden som är mindre bra men jag vill slippa det och hävdar istället att hela försvarsagerandet behöver snäppas upp. Perfektion är för högt siktat men disciplinerat och noggrant är uppnåeligt. Under fredagsmatchen såg jag flera horribla felpassningar rakt i gapet på motståndare långt ner på egen planhalva. Nu var Akropolis å sin sida ett lag med ordentlig fart när de anföll och då är det inte helt lätt att ligga rätt i försvarsarbetet. Man såg sällan långa och kladdiga bollbehandlingar från gästerna utan ofta snabba one-touch-passningar mot spelare i fart och då är det kämpigt att hänga med.

    Nyköpings BIS 170714
    Nyköpings BIS samlar sig inför avspark mot Akropolis IF

    Akropolis IF 170714
    Akropolis IF besökte Rosvalla under fredagskvällen för ​match i div 1 Norra

    Undre fredagsmatchen fick vi se gästerna ta hand om taktpinnen i inledningen. Hemmalaget följde vackert med och blev efter 20 minuter de som förde dansen. Ganska trevlig matchutveckling för de med blåröda sympatier. Hemmalaget hade definitivt kontroll på bollinnehavet och kunde bygga anfall via tålmodigt rullande genom backlinjen. Tempot innebar dock inget större problem för Akropolis att bemästra och de låg matchen igenom oftast väldigt rätt med tillräckligt med folk. I 35:e minuten placerar hemmalagets Christian Kouakou in en väldigt fint avvägd frispark och 1-0 kändes ganska rätt utifrån utvecklingen av matchen så långt.

    Christian Kouakou Nyköpings BIS
    Nyköpings BIS Christian Kouakou satte ett finfint frisparksmål fram till 1-0 (mer av målet i mitt bildgalleri)

    Något längre andrum gavs inte hemmalaget utan fem minuter efter ledningsmålet kvitterade Akropolis efter att tidigare BIS-spelaren Nicklas Lindqvist hittat in med ett inspel från vänsterkanten till avslutande Maldin Ymeraj. I årets upplaga av Akropolis återfinns inte bara nämnda Nicklas som tidigare Nyköpings-spelare utan även välbekanta backen Sebastian Ludzik. Så nu vet du det.

    Nicklas Lindqvist Akropolis IF
    Nicklas Lindqvist, Akropolis IF, spelade fram till kvitteringen som innebar 1-1

    Sebastian Ludzik Akropolis IF
    Tidigare Nyköpings BIS-spelaren Sebastian Ludzik återfinns numera i Akropolis IF

    Halvtidsvila och 1-1 innebar att det var en öppen historia inför de avslutande 45 minuterna. Det var dock gästande Akropolis som förde i matchens andra halva och nu var det inte längre lika bekvämt för hemmalaget att följa. Ändå gör man åter mål och tog ledningen tack vare en fin boll mot Carl Björk som sedan gör målet både snyggt och med hög svårighetsgrad. En vass insats, utan tvekan.

    Carl Björk Nyköpings BIS
    Carl Björk i Nyköpings BIS gav åter hemmalaget ledningen i andra halvleken genom sitt fina 2-1-mål

    Kvitteringen denna gång skulle inte dröja mer än 1 minut. Tyvärr, får man nog hävda, utifrån hemmalagets perspektiv. Det var gästernas lagkapten Alagie Sosseh som nickade in den bollen och han kom också att bli den som avgjorde tillställningen till Akropolis fördel. I 80:e matchminuten sätter han en frispark, lika snyggt och precist som tidigare Kouakou gjort för Bissarna, och resultatet fastställdes till de 2-3 som för evigt ristats in i historieböckerna.

    Alagie Sosseh Akropolis IF
    Alagie Sosseh, lagkapten och matchvinnare för Akropolis IF, springer fram mot läktaren och jublar tillsammans med lagkamraterna efter frisparksmålet

    Nyköpings BIS stod utan poäng även efter denna kamp. Tungt, naturligtvis, med tanke på att man tagit ledningen två gånger om i matchen. Men läcker man bakåt vill det till att göra avsevärt fler mål än man mäktar med just nu. Förutom de nämnda felpassen i fel lägen blir det väldigt mycket individuell bolltransport, och sådant gör att motståndarna enklare hinner ner på rätt sida i försvarsspelet. Nya tag krävs och det är jag övertygad om att denna grupp har möjlighet att ta.

    Jag avslutar med ett par bilder som jag halvt om halvt lovat att upphöra med. Och ändå så... Nåja. Jag hade sällskap vad gäller bevakningen och det var naturligtvis lokaltidningen Södermanlands Nyheter som denna gång fanns på plats med tre (!) personer under matchen. Både Marcus Langbrandt och Björn Andersson satt på laktarsidan och live-rapporterade. Utöver dessa herrar var fotograf Magnus Andersson vid plankanten och fotade.

    SN-Sporten
    I röd, extremt illasittande keps, kan du se SN-Sportens Björn Andersson. Till höger om honom sitter en av solen plågad Marcus Langbrandt.

    Magnus Andersson SN
    SN:s utsände fotograf denna gång var Magnus Andersson. Betydligt mer frusen (vad det verkar) än undertecknad som tyckte att det räckte med kortbyxor och tisha.

    Jag lämnar förutom bilderna i detta inlägg ett arv från matchen i form av ett bildgalleri som jag fyllt med drygt 140 bilder. Allt från ilsket blängande måsar, bollkallar från Bissarnas P03:or, tokjublande Biss-ledare till motljusskygga åskådare. Och kanske en och annan actionbild, förstås.

    Tack för denna gång och jag hoppas vi ses under någon av höstens matcher då tabellpositionen för Bissarna ser ljusare ut!
    Tags
    • Rosvalla
    • Nyköpings BIS Fotboll Herrar
    • Div 1 Norra
  • Inte vilket skitrally som helst

    Lasse Jansson, söndag 09 juli 2017, 15:36
    Södermanlands slott och herresäten sätter sin tydliga prägel på vårt landskap​ som också kallas Sveriges lustgård. Att Katrineholms Motorklubb kan utnyttja detta faktum under sin årliga rallytävling Slottssprinten är toppen. Nu ​är Slottssprinten så mycket mer än "bara" en rallytävling, det är ett publikfriande arrangemang med event redan kvällen innan tävlingen och avrundas med en hejdundrande fest när rallyvägarna åter är farbara för allmänheten under lördagskvällen.

    Fint ska det vara, Slottssprint, jo man tackar.

    rally i slottsmiljö
    Slottssprinten är en rallytävling i slottsmiljön runt Ericsbergs Slott i Katrineholms kommun. Och bilen precis framför mig i bilden skulle jag få ännu en närstudie av innan dagen var slut.

    Slottssprinten ingår i Svenska Rallycupen och har i år tagit över stafettpinnen efter SMK Nyköpings tävling Gästabudstrofén (som avgjordes den 3/6). Rallytävlingens utgångspunkt är i slottets absoluta närhet. Depåområdet är placerat mellan ekonomibyggnaderna. Årets fyra specialsträckor gav serviceutrymme mellan ss2 och ss3 vilket innebar att det ständigt var bilar som rullade ut från depåområdet för att via transportsträckor tävla på grusvägarna runt Katrineholm.

    publikparkering specialsträcka 4
    På vallen mellan väg 52 och slottet fick vi som utgjorde publik ​på specialsträcka 4 vackert finna oss i att parkera

    Årets första sträcka låg i trakterna runt Bie norr om Katrineholm. Den andra specialsträckan gick mellan Katrineholm och Valla. Den tredje, och långa, sträckan började söder om Forssjö och sträckte sig ner mot Glindran (i riktning mot Björkvik). Den avslutande och mycket korta fjärde sträckan började söder om Ericsbergs slott och målgången var bakom en av de knuttimrade ladorna på ägorna.

    slottsmiljö Ericsbergs slott
    Min promenadväg upp mot start-, mål- och depåområdet tog mig förbi många av slottets fina byggnader

    Slottssprinten ingår alltså i Svenska Rallycupen och är den tredje av sju deltävlingar. Årets serie inleddes den 13/5 i Karlstad och avslutas den 28/10 då Västra Östergötlands MK arrangerar sin tävling. För de som tänkt sig tävla ända in till sluttampen kan lördagens Slottssprint vara en bra övning på vad som komma skall i slutet av oktober. Regnet ​drog plötsligt in över lustgården och gjorde grusvägarna allt annat än dammiga. Slipprigt, svårkört och besvärligt var det omdöme jag hörde från förarhåll efter första specialsträckan.

    inte vilken tavla som helst
    Inte vilken tavla som helst utan en Officiell tavla

    specialbensin
    Inte vilken soppa som helst utan Mazda-bensin (enligt texten på dunken)

    Kalla mig gärna inskränkt. Jag har inte sett särskilt mycket motorsport i mitt liv. En lagsportare som mestadels hängt vid fotbollsplanerna. Att det inte blivit något tidigare besök när Slottssprinten avgjorts är blott och bart klantigt. Tävlingen har säkert hållit på lika länge som slottet är gammalt, i grunden ett torp som omnämns redan 1508. Inte lika många hästar under huven på den tiden... Närheten till orten, alltså Stigtomta, är att jämföra med två stenkast och en spottloska. Ungefär. Att jag detta år valde att premiärbesöka detta trevliga rally kan möjligtvis skyllas på att jag tycks ha fått en liten skvätt bensin i blodet.

    dammfritt på Slottssprinten
    Det var hyfsat odammigt på Slottssprintens grusvägar detta år

    Utan att ha tittat djupare i startlistorna och KMK:s fina program klev jag genom depåområdet och intog position vid målgången där specialsträcka 4 avslutades med ett litet skutt. Kanske var hoppet försiktigt byggt av skäl som jag inte känner till men det var endast den fyrhjulsdrivna klassen som lyckades pressa upp farten i de sista hundra metrarnas uppförsbacke för att faktiskt bli airborn. För övrigt är en normalstor rallytävling lika full med klasser som hela Alphaskolan i Nyköping, ett besvärande faktum för mig som inte är djupkunnig inom rallysportens för​bryllande värld.

    Slottssprinten sluthopp
    De fyrhjulsdrivna bilarna lyckades avsluta Slottssprinten med ett glädjeskutt

    En som fanns med på slottsområdet men som definitivt inte tävlade under lördagen var Stig Blomqvist. Hans gulvita Audi Quattro visades upp redan under fredagskvällens jippo (som jag ångrar att jag inte besökte). Nu hann jag se bilen när jag gick förbi starten och innan jag hunnit fram till min tänkta foto-position vid målgången tuffade den förbi på ett uppvisningsvarv inför den väntande rallypubliken.

    1D4_7939_Quattro
    Den fyrhjulsdrivna urmodern till dagens moderna värstingbilar på rallybanorna runt om i världen

    Stig Blomqvists Audi Quattro
    Stig Blomqvists Audi Quattro for förbi innan jag var riktigt redo för rallyfotografering

    Som vanligt under motortävlingar är det roligt att gå genom depåområdet och känna av stämningen. Febrilt mekaniskt arbete varvades med avkopplande kaffedrickande. En och annan bekant att prata med har det blivit den senaste tiden i motorsammanhang, och det är liksom grädden på moset. Trevligt och lärorikt.

    mot SS3 Slottssprinten
    I starten mot transportsträckan till SS3 stod Martin Åberg och Rebecka Jörgensen från Hofors MS redo när jag passerade in mot depåområdet

    Hur gick det i tävlingen då? Jo tack, säkert alldeles utmärkt. Allra fortast, oavsett klasstillhörighet, körde Tobias Johansson med Bo Holmstrand bredvid sig. Paret körde en Mitsubishi med nr 48 på dörrarna och de svischade in 20 sekunder före tvåorna i mål. I totalen var Vrena-sonen Eric Johansson 18:e och blev därmed snabbaste Nyköpings-åkare. Eric kom för övrigt 7:a i sin klass (A, 2WD).

    SMK Nyköping Eric Johansson
    SMK Nyköpings Eric Johansson kom 7:a i sin klass och 18:e i totalen

    Om jag plockar lite bland åkare jag har lite halvkoll på så tvingades Frans Harrén-Söderbäck bryta p.g.a. tekniska problem på SS3. Bättre gick det för Robin Norling i klass 10, 1300 Rallycup. Robin tog sig i mål på 6:e plats i klassen och äventyret i 1300-cupen fortsätter.

    Robin Norling SMK Nyköping
    Robin Norling, SMK Nyköping, går runt och letar efter sin Suzuki Swift. De är små de där rackarna... Eller, nej, han kollar läget för andra åkare efter att själv gått i mål på SS4.

    Du kommer i mitt bildgalleri att se att jag fotade 2/3-delar av bilderna när ekipagen gick in genom portalen i slutet av SS4. Där försökte jag efter bästa förmåga fota alla fordon, men visst, några suddiga exemplar blev det och det ber jag om ursäkt för. Några som passerade direkt efter mållinjen försökte jag panorera som omväxling. Efter ett timslångt och ofrivilligt uppehåll i tävlingen (strul på SS3 vid bil 140-någonting) bytte jag position och fotade vid sista böjen upp mot hoppet och mållinjen.

    målgång SS4 Slottssprinten
    Något att ta sikte på för den som vill gå i mål i Slottssprinten

    Till och från regnade det. Och det ställde som nämnt till det för förarna. Att vissa höll för hög fart på slutrakan innan den avslutande 90-graderskurvan blev jag varse på ett tydligt sätt. Jag stod i vägens förlängning, trygg (?) och säker bakom avspärrningsbandet när Roger Karlsson från Västra Östergötlands MK kom glidande rakt fram i kurvan. En halvhjärtat hopp åt sidan från min sida kändes nödvändigt men Volvon stannade innan den nådde mig och en back-manöver senare var Roger på rätt kurs igen. Lite skraj hann jag dock bli.

    hjärtat i halsgropen
    Västra Östergötlands MK:s Roger Karlsson gav mig en hjärtat-i-halsgropen-upplevelse i rallyts allra sista kurva

    Kanske skulle jag ha tillbringat hela min fotobevakning i den sista kurvan istället för uppe vid det avslutande hoppet. Längst allén upp mot sista böjen och i lervällingen som fyllde kräken fick jag en hel del ganska sevärda bilder (enligt mig själv i alla fall). Nu är det ju så i rally att man alltid känner att man borde stått någon annanstans. Jag gjorde vad jag kunde och du hittar drygt 250 bilder HÄR >>>

    Tack, nu ser jag inte någon motorsporttävling att bevaka på länge. I alla fall inte ur mitt bevakningsperspektiv.
    Tags
    • Slottssprinten
    • Svenska Rallycupen
    • SMK Nyköping
  • Osis Tun men vädret var najs

    Lasse Jansson, onsdag 28 juni 2017, 21:57
    Alla årstider har sina egenheter och sin charm. Måhända får man skrapa duktigt mycket för att bli exalterad under november men där är vi trots allt inte ännu. Att uppsöka en lokal fotbollsmatch en solig kväll i midsommartid är däremot något som ger plus på energikontot. Ingen dallrande högsommarvärme med tung luft att andas för de aktiva och ett alldeles förträffligt ljus när matchstarten är klockan 19.30.

    Funkar för mig.

    midsommarstång Enstaberga IP
    På Enstaberga IP har midsommarstångens ytskikt knappt vissnat sedan firandet häromdagen

    Tisdagen den 27:e juni tog IK Tuns damer emot gästande Älvsjö AIK FF B för seriematch i 10:e omgången av division 2 Östra Svealand. Inför ögonen på de 62 åskådarna såg Stockholmslaget till att ta med sig alla ​tre poängen i och med slutsiffrorna 0-2 (0-1). Det finns givetvis ytterligare några saker att skriva ​kring denna sommarkvällsupplevelse.

    domartrio Enstaberga IP
    Domartrion från Södertälje bestod av huvuddomare Johannes Ellio flankerad av assisterande domarna George Izgin och Simon Khatchadourian

    Drygt halvvägs in i seriespelet är division 2-tabellen en tämligen jämn historia. Den kommer att toppas av katrineholmarna i DFK Värmbol under sommaruppehållet. Laget har samlat ihop 19 poäng men Södersnäckorna, som har en match mindre spelad, kan komma att segla upp i topp vid vinst den 5/8. Efter tisdagens match har även Älvsjös andralag 19 poäng men något sämre målskillnad än Värmbol. I andra änden av tabellen släpar strängnästjejerna i IK Viljan med sina 4 poäng. Närmast över sig har de Mariebergs SK och dessa två lag möts i ett tvättäkta bottenmöte under onsdagskvällen. I det jämna skiktet bakom täten återfinner vi IK Tun med 14 poäng.

    Björnfot och Sannert IK Tun
    IK Tuns huvudtränare Henrik Björnfot ser inte helt bekymmersfri ut under matchen mot Älsvjö på Enstaberga IP. Assisterande Henrik Sannert tittar fram i bakgrunden.

    Det finns egentligen ingenting som pekar på annat än att Tuns damer ska kunna plocka poäng under andra halvan av seriespelet i samma takt som under våren. Annat var det i fjol då det plötsligt tog tvärstopp och hösten blev en enda krampaktig kamp som innebar nedflyttningsstrid ända in mot målsnöret. Laget har två rejäla styrkor, som jag ser det, och det är erfarna förvärv samt inslussningen av allt fler egna produkter. Och så har de ju spetskompetensen i Emmelie Jönsson och Lovisa Ederström. Förstås. Jag har svårt att se något annat än skadesituationen som tänkbar​t hot ​inför hösten.

    Tyvärr var det nog skador som under tisdagen satte de största käpparna i Tun-hjulet. Inledningsvis såg det riktigt bra ut för hemmalaget och under 15 minuter hade man ganska bra kontroll på motståndarna. När sedan ​Hanna Lundmark (f.d. Johansson) tvingades kliva av ställdes både tränarnas matchplan och lagkamraternas förväntade matchbild på ända. En omstuvning senare och anfallsesset Emmelie Jönsson stod i backlinjen. Därefter fick även Lovisa Ederström kliva av, i halvtid, och innan matchen var över tvingades slutligen Melinda Hall utgå. Domin​erande spelare på sina positioner som definitivt sätter avtryck på matcherna.

    Hanna Lundmark IK Tuns avbytarbänk
    IK Tuns Hanna Lundmark grinar illa av sin baksida-lår-skada framför fötterna på bl.a. Ellen Ivehammar, Björn Carlsson och Kjell Hallkvist (samt tidigare Tun-spelaren Erica Thorell, om jag inte ser fel).

    Det spännande med IK Tun är att de har nya talanger att slänga in på planen i de lägen då de etablerade spelarna tvingas halta av planen. Några kända av mig sedan tidigare, andra har klarat sig förbi under min radar. Med självklarhet trampar Johanna Turesson (från Nyköpings BIS numera nedlagda damlag) in. Tyra Lantz, från klubbens unga U-lag, placeras som mittback och inget i hennes uppträdande tyder på varken nervositet eller tveksamheter. Som en iller far kvicksilvret Elin Edberg fram, även hon från Tuns 01/02-lag, och stressar motståndarbackar till misstag.

    Emmelie Jönssons ribbträff
    Närmare än Emmelie Jönssons ribbträff på frispark i första halvlek kom inte IK Tun mot Älvsjö AIK FF B denna gång

    Ett rakt och direkt spelande IK Tun funkar som allra bäst med Emmelie Jönsson som target och anfallare. Den riktiga spetsen försvann alltså mot Älvsjö efter att Emmelie tog Hanna Lundmarks plats i backlinjen. Älvsjö å sin sida presterade riktig klurig fotboll med kvicka väggspel och snabba förflyttningar i kombination med några spelares tvålhala egenskaper i anfallszonen. Halast av dem alla var aviga och giftiga Line Chiara Jukkola. Hon servade Ylva Rodriguez Tidevall fram till 0-1 och i andra halvlek gjorde hon själv 0-2. ​För rättvisans skull ska också nämnas att inte bara Tun träffade virket denna afton, gästerna drog ett stenhårt skott i stolpens övre delar under andra halvlek.

    Ylva Rodriguez Tidevall Älvsjö AIK FF B
    Ylva Rodriguez Tidevall i Älvsjö AIK FF B jublar och tackar för assisten i samband med 0-1 på Enstaberga IP

    Line Chiara Jukkola Tyra Lantz
    Älvsjös Line Chiara Jukkola, som fastställde slutresultatet till 0-2, jagas av Tuns Tyra Lantz i tisdagens division 2-möte

    Den kokta korven i Tun-kiosken var ovanligt god. Solen sken men den riktiga värmen infann sig aldrig. Mitt bildgalleri har denna gång kvällssolen som starkaste ingrediens. Jag tackar alla inblandade för en helt okej division 2-match och efterlämnar mitt arv i form av bilder från matchen HÄR >>>

    Ha en utsökt och läkande sommarvila!
    Tags
    • IK Tun Fotboll Damer
    • Div 2 Östra Svealand Damer
  • 2-dagars folkrace på Björshult

    Lasse Jansson, tisdag 13 juni 2017, 22:39
    Det är hög tid att vädra petroliumångorna ur skallen och återinsätta de röda blodkropparna i blodomloppet istället för bensinen. Motorlasse behöver lämna plats för Fotbollslasse. Med detta skrivet tvingas jag ändå erkänna att jag inte kunde motstå frestelsen att åka till folkrace-festen på Björshultsbanan i helgen.

    folkraceaction
    Action på Björshultsbanan under Mekonomen Vårby racet i helgen

    In i det sista tvekade jag om jag skulle avsätta någon tid för tvådagarstävlingen på Björshult som SMK ​Nyköping arrangerade. Med 180 deltagande ekipage samt en stor och entusiastisk publik var det givetvis ​en tävling som förtjänade uppmärksamhet i form av en bevakning. Om nu jag kan göra den rättvisa är en helt annan femma.

    Björshultsparkering
    All ledig yta inne på tävlingsområdet gick åt till depå vilket gjorde att den tillresta publiken fick finna sig i en promenad från en närliggande odlingsyta som tillfälligt utgjorde parkering

    Nu blev det en helg-kompromiss och jag valde att fokusera min kvarvarande energi på finalpasset som drog igång vid 15.30-tiden på söndagen. Synd för alla deltagare som inte kvalificerat sig till någon av de många finalerna men de som kommit så långt får i alla fall chansen att se sina fordon i mitt bildgalleri. Alltid något.

    proppfullt depåområde Björshultsbanan
    Det proppfulla depåområdet sjöd av liv och aktiviteter när jag kom till Björshultsbanan under söndagseftermiddagen

    Mekonomen Vårby racet, som tävlingen döpts till, maxade antalet deltagare utifrån bedömningen om vad som skulle hinnas med under två hela tävlingsdagar. Dispens för tävlande efter klockan 18 på lördagskvällen gick inte att få. Intresset för folkracetävlingar verkar otroligt stort och säkert fanns det många fler som gärna hade varit med och kört i helgen. Antalet besökare vid banan gjorde att kioskerna tömdes snabbare än beräknat. Nu gjorde kanske inte detta jättemycket med tanke på att söndagseftermiddagen avslutades med regnskurar och man ville nog hellre stå och kura under sitt paraply än att äta en uppblött hamburgare i regnet.

    tävlingsledare
    Inför finalpasset var det oerhört hektiskt för tävlingsled​ningen att räkna ut vilka bilar som skulle göra upp om klassegrarna

    Arrangemanget var stort och för de som av olika anledningar inte kunde vara på plats så direktsändes tävlingen på webben. En lift med kamera på hög höjd bredvid speakertornet försåg alla distansintresserade med ljud och bild. Utöver denna live-bevakning gav lokaltidningen tävlingen utrymme och sedan var jag i gott sällskap av många entusiast-fotografer runt banan (eller på innerplan).

    fotoposition Björshultsbanan
    Min vana trogen tog jag position längst ner på banan i rundeln där jag också hade uppsikt över liften med livekameran

    Det nästintill unika inträffade att det inte dammade när jag besökte en motortävling. Istället fick jag och framförallt kamerorna utstå en hel del väta från ovan. Vatten i måttliga mängder är avsevärt skonsammare mot fotoutrustningen så jag klagar inte. Däremot blev det nog väldigt slipprigt ute på banan för finalisterna som oftast passerade de såphala asfaltspartierna på tvären. Fråga SMK Nyköpings Robin Norling vad som händer om vindrutespolningen slutar funka när leran sprutar från alla håll och kanter. (Han tvingades bryta B-finalen i framhjulsklassen på grund av detta.)

    folkrace regnskur
    Regnskuren ​pågick som tur var inte under hela finalpasset på Björshultsbanan

    Jag blir imponerad över kunnandet hos förarna när det gäller folkrace. Egentligen kan ju precis vad som helst hända i denna motorsportgren. Och hur bra du än kör finns alltid risken att du tvingas bryta. Bilarna är ju liksom inte några monster-WRC-fordon med ett serviceteam som matchar ett Formel 1-stall. När det är dags för finalerna har dessa bilar fått utstå en hel del plågsam behandling under många heat.

    Folkrace - när aerodynamik inte är en issue

    Jag tyckte det blev extra charmigt att se finalerna då bilarna var halvt sönderslagna, misshandlade och knöliga. Många av dem stånkade och hostade, bolmade och knäade. Inte en kvadratmillimeter av karosserna var rena. Ändå står folk i långa köer efter tävlingen, beredda att betala 200 kronor i anbud, för en av dessa fordon. Svårdefinierade till märke och modell när inte en enda originallinje finns kvar från ursprungsritningarna på fabriken. Att merparten är Volvo behöver jag inte skriva, det är underförstått.

    folkrace anbud
    Många, många valde att lämna anbud på någon eller några av de bilar som hade tävlat på Björshultsbanan under helgen

    Det fanns flera insatser på banan som stack ut. Jag såg hemmaåkare som gjorde det bra även om det inte räckte hela vägen. Jag såg klassvinnare som var otroligt säkra. Jag såg vildsinta satsningar och vågade manövrar. Och då var jag endast på plats några få timmar. Folkrace är sannerligen en ypperlig sport. Och drägligt ekonomiskt överkomlig.

    Vi gratulerar följande segrare i de olika klasserna:
    Damer: My Adolfsson, Haninge MK, nr 304
    Juniorer: Dennis Arthursson, Norrköpings MK, nr 203
    Veteraner: Börje Adamsson, MK Ramunder, nr 422
    Seniorer bakhjulsdrivet: Jesper Sundström, Jungnerligans RC, nr 41
    Seniorer framhjulsdrivet: Kim Christensen, SMK Vingåker, nr 128
    samt segraren i Superfinalen: Marcus Svärd, MK Orion, nr 126

    Hela resultatlistan med samtliga deltagare hittar du HÄR >>>

    rullning Johan Andersson
    Johan Andersson, MK Ramunder, bjöd på denna rullning i bakhjulsklassens C-final

    Jag tackar för mig med en länk till ett bildgalleri som innehåller drygt 200 bilder. Du hittar folkrace-galleriet HÄR >>>

    Nu får jag nog ägna fotbollen lite tid så att de inte tror att jag glömt bort dem!
    Tags
    • SMK Nyköping
    • folkrace
    • Björshultsbanan
  • Semifinal för damerna i rugby 7s

    Lasse Jansson, söndag 11 juni 2017, 11:49
    Det är fullt förståeligt att man ideligen tittar sig över axlarna när man fått en rugbyboll i händerna. Det finns ingenting annat som lockar motståndarna så mycket som att få tag på den bollen. Till vilket pris som helst. Du kan antingen göra dig redo för att bli bryskt tacklad till marken eller springa utav bara sjutton. Vill du slippa uppvaktningen kan du förvisso göra dig av med bollen, och det gör du regelrätt genom att kasta den snett bakåt till en lagkamrat som då får motståndarnas fokus. Schysst. Eller annars försöker du sparka bollen åt något håll, och ingen verkar veta vilket riktning den orunda bollen väljer.

    rugbyboll
    Rugbybollens lockelse

    Tjusningen med rugby är stor. Mycket stor. Och det är en alldeles charmant sport att bevaka. Trivsamt förpackad i 7-mannavarianten blir rugbyn än mer publikanpassad med händelserika och intensiva matcher. Rugby 7s är numera en OS-gren och detta ger ytterligare publicitet till sporten.

    Norrköpings Rugbyklubb Troján arrangör semifinal dam
    Norrköpings Rugbyklubb Troján arrangerade 7s semifinal för damerna i Norr under lördagen

    Det börjar närma sig SM-slutspel för den svenska rugbyn 7s. Precis som i fjol avgörs finalsspelet under SM-veckan ​och detta år går tävlingarna av stapeln i Borås den 30/6-7/7. Rugby-finalspelet pågår den 1-2 juli. Damernas semifinalspel har delats in i två regioner, Nord och Syd. Fem lag i varje region ska skalas ner till sammanlagt åtta deltagande lag i SM-slutspelet, ingen större utrensning med andra ord. Jag valde ​att lördagen den 10/6 att åka till Bollspelaren i Norrköping där den lokala rugbyklubben Troján stod som delarrangör till den norra regionens semifinalspel. Samma plats som fjolårets SM-slutspel avgjordes på. Trivsamt.

    Bollspelaren Norrköping
    Bollspelaren är rugbyns hemvist i Norrköping

    Bollspelaren rugby
    En något grådassig himmel gjorde lördagens spel till en lagom varm aktivitet i Norrköping

    I Norrköping tävlade Exiles Ladies, Linköping Ladies (med representanter från Norrköping RK Troján), Enköping RK, Vänersborg RK och Uppsala RFC om fyra platser i finalspelet den 1-2 juli. Samtidigt på Pilevallen i Trelleborg gjorde fem lag upp om den södra regionens platser i finalspelet och anmärkningsvärt där var att fjolårsmästarna Göteborg RF kom sist och därmed inte kommer att försvara sitt guld. För att föregå handlingarna och slutföra stickspåret kring den södra gruppen så gick följande lag vidare därifrån; Kalmar Södra IF, Malmö RC, Lugi RK samt Pingvin RC A.

    sekretariat Bollspelaren
    Sekretariatets plats på Bollspelaren i Norrköping avslöjar ​var SM-veckan arrangerades 2016

    På Bollspelaren spelades fem omgångar och redan tidigt såg man lagens styrkeförhållanden gentemot varandra. Vi få som fanns på publikplats fick se en hel del bra laginsatser, starka individuella prestationer och härlig mental laddning. Det gick också att utläsa hur tufft det är att spela fyra 7-mannamatcher under några få timmar. I sista omgången var det mer "kliv, kliv, överlev" än skönspel. Lag som egentligen var underlägsna sin motståndare lyckades streta emot riktigt bra på ren och skär vilja.

    publik Bollspelaren
    Man lyckades nog inte nå ut till allmänheten i Norrköping kring detta arrangemang och läktarna stod tämligen tomma under semifinalspelet

    rugbykiosk Bollspelaren
    Partytältets tak över kiosken på Bollspelaren kom till nytta då det duggregnade lite i slutet av tävlingen

    Dagens alla matcher bjöd på totalt två gula kort och mindre än en handfull skadeavbrott. Båda dessa detaljer förvånar mig som erfaren fotbollsbevakare. I min värld skulle matcherna vara helt förryckta av utvisningar och rullande i gräset på grund av smällar man fått. I rugbyvärlden tar man en smäll med jämnmod och sällan eller aldrig tappar man humöret. Befriande och en hel del likt handbollen som har samma livsåskådning.

    skador rugby
    När det väl inträffar en skada i rugbyn kan man utgå från att den drabbade inte kan delta något mer i spelet den dagen

    rugbyskavank
    Äsch då, det är bara en liten skavank

    När samtliga lag spelat fyra matcher vardera, alla mötte alla med andra ord, så kunde vi summera tabellen enligt följande:
    1. Exiles ladies, 8 poäng
    2. Vänersborg RK, 6 poäng
    3. Uppsala RFC, 4 poäng
    4. Linköping Ladies, 2 poäng
    ---------------------------------
    5. Enköping RK, 0 poäng

    Den officiella tabellen hittar du här >>>

    Stockholm Exiles ladies
    Segrande Stockholmslaget Exiles ladies i semifinalspelet på Bollspelaren i Norrköping

    Exiles ladies tog sig alltså genom semifinalspelet som fullpoängare. De övertygade verkligen och hade en oerhörd rörlighet och flyt i sitt spel. Att Enköping RK förblev poänglösa är inte helt rättvisande då de minsann visade prov på stort kunnande. Inget lag som föll ur rugby-ramarna med andra ord.

    rugbyaction
    En stor dos av rugbyaction fastande på kamerans minneskort

    Jag delar glatt med mig av ett bildgalleri från lördagens semifinalspel. De 177 bilderna visar förhoppningsvis upp all action som rugbyn har att erbjuda. Du hittar bildgalleriet HÄR >>>

    Stort lycka till för alla deltagande lag i det kommande SM-slutspelet!
    Tags
    • Rugby
© Lokalsporten 2012 - 2016 | Webbyrå Tankbar